
Men så träffar han Emma med det röda håret. Emma vars lillebror har Aspergers och som inte verkar tycka att Daniel är störd eller konstig. Daniel kommer också i kontakt med den hemlighetsfulla Catrine vars mormor varit en berömd cirkusartist. Emma och Catrine stöttar Daniel och får honom att både börja tro på sig själv och förlika sig med sin diagnos.
Boken är bra på så sätt att den tar upp ett funktionshinder som inte förekommer lika mycket i skönlitteraturen som det gör i verkligheten. Och jag kan tänka mig att boken kan fungera som stöd och erbjuda igenkänning för de med ADHD eller närgränsande diagnoser. Men för egen del så känns detta inte som en bok som kommer att leva kvar så länge i mitt minne. Det är absolut ingen dålig bok, men mitt personliga omdöme blir endast ett ok.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar