Mellan oss

Länk till adlibris och bokus

Minna ska börja 7:an. Nu har hon möjlighet att välja vem hon ska bli. Hon har redan aktivt valt bort sin gamla kompis genom att välja att inte gå i matteklassen. Men vem ska hon då hänga med? I nya klassen går Jessica från Minnas gamla klass och som av alla betraktas som både snygg och cool. Jessica är precis som Minna skulle vilja vara. Milou kommer från en annan skola. Hon är utåtriktad och det klickar genast mellan Minna och Milou. Efter ett tag tillkommer Elin och tillsammans drömmer de om att bli Någon. Någon som andra ser upp till och som andra vill vara som. Som Jessica. Det handlar om att vilja vara erfaren, ha blivit kysst, ha haft en pojkvän. Allt det som ger status när man går på högstadiet. Att komma ifrån att vara den som andra himlar med ögonen åt, skrattar åt. Men för Minna räcker det inte. De nya kompisar är inte tillräckliga för henne. Minna är villig att ge upp mycket av sitt gamla jag för att bli den hon vill vara. Men hur mycket krävs innan det blir för mycket?

Sandra Beijers Mellan oss handlar om att växa upp. Om att befinna sig mellan barndomen och tonåren. Det här är en tid i ens liv där mycket är jobbigt, allting är svårt. Det går inte att göra rätt. Och man plågas med Minna och alla hennes val som inte alltid blir rätt.

Jag gillar Beijers ordfattiga språk, som samtidigt är rikt. Här finns mycket att läsa mellan raderna. Tyvärr har boken ett stort problem. Vem är den skriven för? Vem ska läsa den? Förlaget säger Unga vuxna, men jag vet inte om de kommer att tilltalas av handlingen. Att läsa om att börja sjuan känns inte så angeläget för en som rätt nyligen passerat de där hemska tidiga tonåren. Det är knepigt med målgruppen för språkmässigt tror jag inte heller att boken lämpar sig för någon som går på högstadiet och som eventuellt skulle kunna känna igen sig i och sympatisera med huvudpersonen.

Först efter att jag började tänka bort det här med målgruppen började jag själv gilla boken. För det här är ju min uppväxttid! Det är solklart 1990-talet. (vilket jag inte tror att alla tonåringar förstår referenserna till) Då gick jag också på högstadiet. Jag känner igen modet med Björk-bollar i håret, svarta sammetsband runt halsen, plaststjärnorna i taket och så vidare. Kan det vara en bok för 80-talister som vill känna sig nostalgiska när de tänker tillbaka på sin egen uppväxt på 90-talet? Kanske.

Hallonbacken

Länk till adlibris

Hallonbacken är ett sanatorium till vilket tuberkulossjuka stadsbarn kommer för att vila, äta och andas frisk luft. Stina är en sisådär tio år gammal och hon vet att hon nog kommer att dö snart. Hon har nämligen lungsoten som gör att hon hostar tills det kommer blod. Trots att Stina kommer från ett fattigt hem så erbjuds hon att komma till Hallonbacken och få behandling.

Stina har fått veta att hon och andra fattiga barn valts ut att komma och bo på Hallonbacken för att läkarna vill prova nya behandlingar. Därför kostar det inget för Stinas familj att låta henne vårdas på Hallonbacken. Att komma till Hallonbacken är som att komma till ett slott i jämförelse med det fattiga hemmet som hon delar med mamma och sex syskon i Helsingfors. Men varför är det inga andra barn på Stinas avdelning? Varför är det ingen annan alls på Stinas avdelning? Hon känner sig så väldigt ensam och övergiven i den stora sovsalen. Hon skriver brev hem, men får inga brev tillbaka. Det är först när Ruben dyker upp mitt i natten som Stina för första gången träffar en jämnårig på Hallonbacken. Ruben har varit på Hallonbacken länge och kan berätta allt om sanatoriet och de som jobbar där. Han berättar också om den hemska branden som inträffade för ett par år sen och som gjorde att man fick stänga Hallonbacken.

Till en början verkar läkarnas behandling väl på Stina, men efter att först ha varit på bättringsvägen blir Stina åter allt sämre. Stina förbereder sig på att dö och skriver ett sista brev hem att det nog är dags att säga farväl nu.

Eva Frantz vet att utnyttja sanatoriets miljöer med stora tomma salar, långa ekande korridorer och vitklädda stränga sjuksköterskor för att skapa rätt stämning. Hallonbacken kan läsas som en berättelse om fattigdom, sjukdom och orättvisor förr i tiden som övergår till att bli en spännande rysare. Det är fängslande och jag tyckte mycket om boken. Jag blev tipsad om Hallonbacken av en kollega: "Som om Astrid Lindgren hade skrivit Rum 213", sa han, och ja, det ligger verkligen nåt i det.

Bli kvar

Länk till adlibris och bokus

Lukas vaknar upp bredvid Sophie. Sophie som är hans bästa vän och som han känt så länge och som han varit hemligt kär i hur länge som helst. Igår kysstes de för första gången. Idag flyttar Sophie trettio mil bort till Göteborg för att plugga. Tajmingen är med andra ord inte den bästa.

Lukas ska stanna kvar och jobba på den lilla värmländska orten som de vuxit upp i. Han har ingen längtan bort som så många andra i hans ålder. Som kompisen Daniel som redan är borta. Eller som Sophie. Måste man vilja flytta, resa bara för att alla förväntar sig att man ska vilja det? Gång på gång måste Lukas försvara sitt val att stanna på den lilla orten. Varför kan det inte vara okej att stanna kvar, bara vara nöjd med det man har?

Lukas vet att det inte räcker för Sophie. Hon vill bort. Även nu efter igår. Räcker inte Lukas till för henne? Hon kanske inte är tillräckligt kär? Alla dessa tankar mal fram och åter i Lukas medan han kör Sophie och hela hennes pick och pack den långa vägen till Göteborg. Det var tänkt att det skulle bli en mysig roadtrip, fikastopp och prat. Men inom Lukas stiger osäkerheten istället. Går det att följa sin egen väg samtidigt som man följer sitt hjärtas väg?

Bli kvar av Maja Hjertzell är en kort roman, hela berättelsen utspelar sig under mindre än ett dygn, som handlar om kärlek och vänskap och om att välja rätt väg i livet. Jag tror boken bäst passar i händerna på målgruppen unga vuxna. Jag tyckte om Bli kvar, men blev inte så engagerad i berättelsen som jag trott att jag skulle bli. Men jag är nog bara för gammal.

Knäckarbanketten

Länk till adlibris och bokus

Det var en gång två hertigar, hertig Ludbert och hertig Odbert, som var tvillingbröder och som ständigt låg i luven på varandra. Redan när de låg i sin mammas mage slogs och bråkade de och under hela sin uppväxt avskydde de varandra innerligt. Inte ens vid sin moders dödsbädd kunde de hålla sams och efter att deras mor gått bort och det stora slottet gått i arv till bröderna delade de helt enkelt upp slottet mellan sig genom att bygga en mur tvärs genom hela slottet för att på så sätt slippa varandra.

Många år senare beslutar sig hertig Ludbert för att ställa till med en enorm fest för att fira att hans nya lustgård står färdig. Det ska hållas bankett i dagarna tre, tjusiga gäster från när och fjärran är bjudna och det ska serveras galanta maträtter, den ena mer överdådig än den andra. Det här ska bli århundradets fest - en riktig knäckarbankett! Men när hertig Odbert får höra talas om banketten kan han inte låta bli att nästla sig in bland gästerna i syfte att förstöra för sin bror.

Hertig Ludberts dotter Ottilia och Amund, en kökspojke vars huvuduppgift är att mata grisarna är den här sagans ofrivilliga hjältar när de blir indragna i hertig Odberts fula spel och hamnar mitt i livsfarliga äventyr där det gäller att akta sig för vidunder och monster, högfärdiga hertigar och snörvlande mopsar.

Sara Bergmark Elfgren har tillsammans med illustratören Emil Maxén åstadkommit ett spännande äventyr skrivet efter sagans alla konster och regler. Knäckarbanketten utspelar sig under den överdådiga och svulstiga barocken. Språket innehåller en del ålderdomliga ord så sagan kan med fördel högläsas för att förklara dessa. Språket är också kryddad med ordvitsiga namn som Greve von Fiesk, Markisinnan von Tissehl-Tassehl och i sagan får läsaren lära känna både kända och mindre kända vidunder, det ena blodtörstigare än det andra. Men slutet gott allt gott, som det ju heter i sagans värld.

Husets hjärta

Länk till adlibris och bokus

Signe, som är rätt nyinflyttad, har blivit kompis med Ninni och de är ute och går när de överraskas av ett riktigt oväder. Störtskurarna och åskan gör att de inte bara kan stå och huka under ett träd. De måste söka skydd! Det enda stället som erbjuder skydd är det där gamla förfallna huset som skulle verkat helt övergivet om det inte vore för att ett fönster står öppet.

Ingen öppnar när de knackar på men när Signe provar dörrhandtaget går dörren upp. Inne i huset är det inte lika fallfärdigt, och värmen är på så nog måste det bo någon här ändå? Men trots att Ninni och Signe både ropar och letar ger sig ingen till känna. Och ändå står ett tänt stearinljus och lyser på ett bord. Samtidigt som de tar sig upp på ovanvåningen sköljer en enorm trötthet över dem båda. Det är som att huset suger ur dem all energi. Nu berättar Ninni att det alltid gått historier om det här huset. Om folk som gått in och aldrig kommit ut igen. Signe och Ninni inser att de måste lämna huset även om det fortfarande regnar ute. Men när de ska gå ut är dörren, som tidigare stod olåst, stängd och låst. Och när de provar att öppna fönsterna för att ta sig ut den vägen går inte det heller. Det går inte ens att krossa glaset. Enda sättet att komma ut ur huset är att besegra det. Hitta husets hjärta och förstöra det!

Husets hjärta av Mårten Melin är en oerhört snygg bok. Detta tack vare Mattias Olssons illustrationer som samspelar med berättelsen. Berättelsen börjar snällt och beskedligt men Melin smyger in den kusliga stämningen som stegrar sig till att bli riktigt obehaglig ju längre in i berättelsen man kommer. Det går snabbt att läsa Husets hjärta, och passar utmärkt för någon som vill ha en snabbläst bok med relativt enkelt språk.

Väsenologi

Länk till adlibris och bokus

Vättar och väsen av alla de slag är ett ämne som väcker nyfikenhet och intresse hos både gammal och ung. Ingela Korsell har skrivit Väsenologi, en faktabok om väsen i nordisk folktro som riktar sig till alla intresserade i åldrarna 9-99 år. Tolv av våra vanligaste väsen i nordisk folktro presenteras utförligt med ett faktablad och illustration av Reine Rosenberg, sen en personlig
berättelse där Ingela Korsell berättar en historia som antingen är återberättad för henne eller delvis självupplevd. Därefter följer ytterligare en sägen om väsendet i fråga. Det är informativt och sakligt men inte utan att också lyckas med att vara lite skrämmande.

Förutom att man i boken får lära sig om lindormar, mylingar, vättar och andra både farliga och ofarliga väsen så tycker jag att en av de riktigt bra grejerna med Väsenologi är att Korsell förklarar vad folktro är. För tron på väsen och magi hade givetvis en funktionen i äldre tiders samhällen. Tron på näcken skulle hålla barn borta från vattendrag så att de inte ramlade i och drunknade, tron på bortbytingen var ett sätt att hantera varför man fått ett funktionshindrat barn. Idag förlitar vi oss på det vetenskapen kan berätta för oss om till exempel fenomen och sjukdomar, men det betyder inte att vi inte har kvar några sägner eller någon folktro. Allt går så klart inte att förklara och fortfarande finns det mycket i vår värld som skrämmer.

Thornhill

Länk till adlibris och bokus

Pam Smys Thornhill är en spökhistoria utöver det vanliga som berättas i både ord och bild. I en dagbok från början av 1980-talet får vi läsa om Mary som bor på Thornhill, ett institut för föräldralösa flickor. Mary blir på ett utstuderat vis mobbad av en av de andra tjejerna på Thornhill och håller sig därför mycket för sig själv. Hon är extra utsatt eftersom hon lider av partiell stumhet och inte kan berätta om allt hon utsätts för. De vuxna på institutet verkar mest tycka att Mary är till besvär och från dem får hon varken mycket stöd eller hjälp.

Ella har precis flyttat. Från sitt sovrumsfönster kan hon kika in i grannhuset Thornhills parkliknande och övervuxna trädgård. Huset har stått övergivet länge och är igenbommat. Men från ett rum högst upp i huset lyser det från ett fönster och i trädgården skymtar Ella en flicka. Ella blir nyfiken och hittar en väg in till Thornhill. Så hittar hon Marys dagbok och börjar läsa om Marys sorgliga öde.

Thornhill är originell på så vis att den kombinerar två berättelser i två olika format men som ändå vävs in i varandra. Boken är en riktig tegelsten, men går tack vare sin utformning rätt snabbt att läsa. Förutom att illustrationerna i sig berättar en historia förstärker de den skrivna texten på så vis att de sätter stämningen för de båda berättelserna. Thornhill erbjuder en riktig läsupplevelse!

Den svarta boken

Länk till adlibris och bokus

Gabriel och hans mamma har precis flyttat från Stockholm till Frösön i Jämtland. På sin förra skola var Gabriel mobbad men här i lilla Frösön har han chans att få börja om på nytt. I nya klassen går Valter. Gabriel känner igen sig väldigt mycket i Valter för i den här nya klassen är det Valter som är den mobbade. Men även om Gabriel vet hur jobbigt det måste vara för Valter så vågar han inte göra nåt när mobbarna ger sig på honom. Han kan bara stå vid sidan om och titta på. Men kanske finns det ett sätt?

I källaren till nya huset har Gabriel hittat en svart anteckningsbok. Boken är så svart så att det nästan ser overkligt ut, som om den var ett fyrkantigt svart hål som svalde allt ljus runt omkring sig. I boken finns bara tomma blanka sidor. Och så ett namn och en adress till en Allan Lundmark. Men när Gabriel letar upp adressen så finns där ingen Allan och där har heller aldrig bott någon Allan på adressen. Bara en äldre ensam kvinna i en väldigt stor lägenhet.

Några dagar senare använder Gabriel anteckningsboken för att skriva upp adressen till en granne, men när Gabriel lite senare försöker kontakta grannen är det som om hon har försvunnit, eller snarare aldrig någonsin funnits. Det är ingen som ens kan minnas henne. Så tar sakta en idé form i Gabriels huvud. Tänk om han skulle kunna få skolans värsta mobbare, han som hela tiden är på Valter, att försvinna?

Gabriels ambition är att använda den svarta boken till att göra gott. Men känslan av makt, att kunna bestämma över någon annans existens och att därigenom kunna bli den person han själv önskar att han var, är berusande och konsekvenserna blir större än Gabriel någonsin kunnat föreställa sig.

Den svarta boken av Peder Nääs Sundemyr är spännande och ljuvligt obehaglig och väcker tankar om bland annat makt och identitet. Boken är lättläst och språkligt passar den för åldersspannet 9-12 men med tanke på handlingen vill jag nog hellre sätta boken i händerna på någon i åldern 11-14.
 

Bortförd

Länk till adlibris och bokus

Saga och Sigrid är bästisar och bor dessutom grannar med varandra. Sigrid har fastnat för det nya onliespelet S som i skräck och spelar det i stort sett hela tiden. Det är knappt hon har tid för Saga längre. Från sitt sovrumsfönster kan Saga se Sigrid sitta i sitt rum framför laptopens blåa sken mest hela tiden. S som i skräck går ut på att överleva en monsterattack och det har blivit superpopulärt på kort tid. Det är många som spelar. Saga har öppnat ett konto, men har inte testat att spela än. Hon är helt enkelt inte så intresserad.

En dag försvinner Sigrid spårlöst. Man letar igenom huset, trädgården, grannskapet. Ringer runt och frågar om någon sett Sigrid. Men det finns inga spår efter henne. Saga vet inte heller vad som kan ha hänt. Men hon vet att det inte är lönt att leta. För ena sekunden fanns hon i sitt rum. Andra sekunden var hon borta.

När Sigrids pojkvän Hugo får veta blir han förskräckt. Det går ett rykte om att flera personer som spelar S som i skräck försvunnit. Precis som Sigrid. Vad är det som händer egentligen?

Bortförd är första delen i Ewa Christina Johanssons trilogi S som i skräck en rätt bra otäck historia som snabbt fångar läsaren. Spänningen hålls uppe berättelsen igenom och slutet bäddar för en fortsättning. Bortförd är utgiven av Hegas förlag och boken ligger på en mellannivå i lättlästhet. En van läsare har med andra ord inga problem att sluka den här boken.