Länk till adlibris och bokus |
berättelse där Ingela Korsell berättar en historia som antingen är återberättad för henne eller delvis självupplevd. Därefter följer ytterligare en sägen om väsendet i fråga. Det är informativt och sakligt men inte utan att också lyckas med att vara lite skrämmande.
Förutom att man i boken får lära sig om lindormar, mylingar, vättar och andra både farliga och ofarliga väsen så tycker jag att en av de riktigt bra grejerna med Väsenologi är att Korsell förklarar vad folktro är. För tron på väsen och magi hade givetvis en funktionen i äldre tiders samhällen. Tron på näcken skulle hålla barn borta från vattendrag så att de inte ramlade i och drunknade, tron på bortbytingen var ett sätt att hantera varför man fått ett funktionshindrat barn. Idag förlitar vi oss på det vetenskapen kan berätta för oss om till exempel fenomen och sjukdomar, men det betyder inte att vi inte har kvar några sägner eller någon folktro. Allt går så klart inte att förklara och fortfarande finns det mycket i vår värld som skrämmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar