onsdag 31 januari 2018

Norra latin

Länk till adlibris och bokus
Norra Latin i Stockholm är gymnasieskolan, tidigare ett anrikt läroverk, som i själva verket lades ned under 1980-talet men som i Sara Bergmark Elfgrens roman fått fortsätta sin verksamhet i våra dagar och som i hennes regi hyser en av Stockholms bästa teaterutbildningar för gymnasiet under sitt tak.

Hit söker sig Tamar från Östersund, hon har sedan länge drömt om att bli skådespelare och efter att ha gjort ett lysande antagningsprov i rollen som Puck i Shakespeares En midsommarnattsdröm är hon säkrad en plats i teaterklassen. Men flytten ner till Stockholm blir inte som Tamar tänkt sig. I klassen intar hon en helt annan roll än den hon är van vid hemma i Östersund och första terminen i Stockholm och på Norra Latin blir så mycket tuffare än vad Tamar kunnat föreställa sig.

För Cleas del var det också självklart att söka till Norra Latin. Hennes mamma, som gjort sig en karriär som dramatenskådespelerska, gick en gång på skolan och Clea har själv en bakgrund som barnskådepelerska. Också Tim, barndomsvän till Clea och son till en av Sveriges största internationella skådespelare, börjar den här hösten i teaterklassen på Norra Latin. Med tanke på Tims bakgrund borde hans plats också vara självklar, men Tim har mycket att bevisa och leva upp till.

Som den anrika skola Norra Latin nu är så förekommer det så klart många historier och legender om både tidigare elever och händelser på skolan. En känd vandringssägen är den om teatereleven Erling Jensen som försvann spårlöst på 1940-talet. Det är omständigheterna kring hans försvinnande som gjort att historien om honom lever kvar. Det var nämligen under slutscenen av skolans uppsättning av En midsommarnattsdröm som Erling äntrade scenen som Puck iförd en blodröd mask varpå en lärare plötsligt föll död ner och Erling själv spårlöst försvann. Den här historien berättas varje år för skolans nya elever, men vad som är sant och vad som är påhittat är svårare att avgöra. Likväl får Tamar en känsla av att Erling Jensens gestalt verkligen finns kvar i väggarna på Norra Latin och hon börjar göra egna efterforskningar vilket för henne in på en farlig väg.

Omslaget till Norra Latin signalerar skräck, men även om här faktiskt finns en spökhistoria så är magi-inslagen mer påtagliga än skräckelementen och jag vill hellre klassa Norra Latin som en urban fantasy-roman. Precis som med Cirkeln är det framför allt karaktärerna som får mig att läsa vidare. De är skickligt porträtterade var och en för sig men samspelet dem emellan lyfter och gör hela berättelsen.

tisdag 30 januari 2018

Nocturner

Länk till adlibris och bokus
Böcker brukar vara en given julklapp för många och jag ger gärna bort böcker, men brukar vara lite mer blygsam vad gäller att önska mig böcker. det blir väl lätt så när man har tillgång till ett eget bibliotek samt redan läst väldigt mycket. Hur som helst brukar alltid någon modig familjemedlem ge mig en bokklapp och i julas fick jag Nocturner av 2017 års nobelpristagare Kazuo Ishiguro. En trevlig överraskning som jag faktiskt såg fram emot att läsa.

De fem novellerna har en tydlig musikkoppling och är alla berättade ur fem manliga musikers perspektiv. Här finns berättelser om framgångsrika musiker som ställs mot den mindre erfarna musikern, berömmelse ställs mot karriärer som aldrig nått sin topp och yta ställs mot konstnärlighet (Nocturner har undertiteln fem berättelser om skymning och musik).

Ett par av novellerna berör men tyvärr infriades inte mina förväntningar riktigt, troligtvis för att det helt enkelt inte var min cup of tea. Novellformatet gillar jag förvisso, men temat musik var alltför påtagligt för mig och lite mer på en nördnivå som jag inte riktigt kvalificerar in mig på.

Inmurade

Länk till adlibris och bokus
Leo har under sommaren flyttat och ska när höstterminen startar börja i den lilla skolan i Firnby. Firnby är så mycket mindre än Leos gamla skola och Leo både ser fram emot och hoppas på en nystart i nya klassen. Natta får i uppdra av läraren att "ta hand om" Leo, visa honom runt, få honom att känna sig hemma och när hon ger Leo en guidad tur runt i skolan får han veta att skolan funnits väldigt länge, ända sen tidigt 1900-tal, en del påstår att en gammal lärare spökar i korridorerna till och med. Han får också se den nyrenoverade slöjdsalen som ligger i källaren. Fast egentligen får de inte lov att vara i slöjdsalen och när de riskerar att bli upptäckta får Natta panik och istället för att erkänna att de är i slöjdsalen olovligen så gömmer de sig i mörkret i slöjdsalen. Natta känner hur Leo tränger sig in bakom henne, han är så sjukt kall! Natta hör en flicka skratta där i mörkret också. Men vem mer kan vara där? Slöjdsalen var ju tom nyss. Så tänds lampan och Natta ser att Leo inte alls är bakom henne som hon trott utan hukar på andra sidan rummet. Men hon var ju säker!

Det är Teddy som kommit ner i slöjdsalen. Han har varken sett någon annan än Leo och Natta där, inte heller har han hört någon flicka som skrattade.

Det ingen vet om källaren och den nyrenoverade slöjdsalen är att byggarbetarna under renoveringsarbetet hittade ett dolt rum bakom en vägg, ett rum inrett som ett gammalt klassrum med kateder, svart tavla och bänkar med böcker på. Som om en klass bara rest sig upp och lämnat rummet för att aldrig komma tillbaka.

När en oförklarlig olycka sker i slöjdsalen sätter Natta olyckan i samband med det hon och Leo upplevde i slöjdsalen. Tänk om de gjorde något som lockade fram något ont? Teddy blir också indragen i det hela trots att han inte alls vill kännas vid någon närvaro av en främmande flicka i källaren.

Lena Ollmarks Inmurade är första delen i Firnbarnen, en riktigt krypande spökhistoria vars placering i skolmiljön ger allt en extra läskig skruv. Inmurade är dock ingen renodlad spökhistoria och boken rymmer så mycket mer i sin handling kring det sociala i Firnbyskolan med hierarkier i klassen, rykten och skitsnack klasskamrater emellan, föräldrar som inte förstår eller som vill alldeles för väl. Allt detta väver Ollmark skickligt in i sin historia om Firnbarnen. Hatten av för Inmurade alltså, som är medryckande både vad gäller Firnbarnens öde och Nattas, Teddys och Leos olika karaktärer.