Sommaren jag blev vacker

Sommaren jag blev vacker är första delen i Jenny Hans omtyckta summer-romance-trilogi om Belly. Jag läste första delen redan för fyra år sedan, och tyckte väl det var en ok bok, inte så mycket mer. Nu har jag precis läst om den med anledning att det är hög tid att börja tipsa om sommarböcker, och jag gillade den faktiskt mycket mer den här gången.

Finns i pocket hos adlibris eller bokus

Femtonåriga Belly, hennes storebror Steven och hennes mamma har tillbringat varje sommar i mammans väninnas strandhus vid kusten tillsammans med dennas familj. De två sönerna Jeremiah och Conrad är jämngamla med Steven och Belly har så länge hon kan minnas alltid känt sig en smula utanför - både för att hon är yngst och verkligen behandlas som lillasyster, men också för att hon är enda tjejen.

Men den här sommaren känns det som att något har förändrats. Barndomsvännerna Conrad och Jeremiah ser på henne med nya ögon. Det är en helt ny känsla som omsluter vistelsen i strandhuset och förväntningarna inför sommaren. Stämningen är liksom laddad.

Det är en väldigt klassisk berättelse och också väldigt amerikansk. Belly är den fula ankungen som plötsligt blivit en svan och plötsligt tävlar alla killar om hennes uppmärksamhet. Det är så klart omvälvande, men det är inte det enda som rör upp känslor den här sommaren.

Jag gillar hur stämningen i romanen är uppbyggd så som jag brukar föreställa mig ett långt sommarlov; med en förväntansfull och spännande inledning som övergår till en intensiv, het och magisk högsommarkänsla för att slutligen vända till ett vemod när sommaren närmar sig sitt slut. Det är himla snyggt gjort!