Läste för ett par dar sen ut Jag saknar dig, jag saknar dig av Peter Pohl. Boken kom ut första gången 1992 och är baserad på en sann historia. Det är en av hans mest populära men jag har aldrig blivit klar att läsa den. Förrän nu.
14-åriga Cilla och Tina är enäggstvillingar och därmed till förvirring lika till utseendet. Men totalt olika till sättet. Tina är den spralliga glada tjejen som glider in i den ena tonårsförälskelsen efter den andra. Cilla däremot är av den mer eftertänksamma typen och svårare att komma nära. Cilla omkommer i en bilolycka och inte bara Tina lämnas med sorgen och saknaden utan hela familjen och klasskamraterna berörs.
Tina plågas av tankar som att det lika gärna kunde ha varit hon själv som omkom och hon har skuldkänslor för att hon nog inte var så närvarande för Cilla den sista tiden hon var i livet. Tina känner det som att en del av henne försvunnit i och med Cillas död men samtidigt blir systerns död som ett uppvaknande för Tina och en väg till större självinsikt.
Jag tror att jag hade tyckt om den här boken bra mycket bättre om jag läst den när jag gick på exempelvis gymnasiet. Nu tycker jag det blir en del floskler och alla dessa poesistycken blir för bra på nåt sätt. Jag tycker man förstår och kan identifiera sig med Tinas känslor ändå. Likväl är det en bra bok som tar upp viktiga frågor om liv och död, sorg och saknad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar