Jag har sedan länge haft ett mycket stort intresse för antiken så till den grad att jag pluggat både klassisk grekiska, Antikens kultur & samhällsliv, försökt mig på latin samt läst andra kurser som är relaterade till den sk klassiska tiden. Sålunda har jag läst en hel del gammal klassisk litteratur och självklart även Iliaden en gång i tiden. Jag minns att jag fascinerades av de livligt och detaljrikt skildrade krigsscenerna och hur levande och mänskligt flera av karaktärerna var skildrade. Men jag minns också långrandiga uppräkningar, liknelser som aldrig tog slut och hexametern (som jag försökte ha i bakhuvudet när jag läste för att få mer flyt i texten men som jag ständigt tappade). Och tyvärr så är Iliaden i den form vi är vana att se den inte speciellt lättillgänlig. Faktiskt ganska träig rent ut sagt. Det krävs nästan ett litteraturintresse eller ett antikintresse för att ens överväga att självmant läsa Homeros Iliaden i Ingvar Björkesons klassiska tolkning.
I antikforskaren Dimitrios Iordanoglous Illiaden - en cover är berättelsen förflyttad till vår tid, visst handlar det fortfarande om hjältar och gudar, karaktärerna är desamma, men själva scenariot är annorlunda. Vagnar har bytts ut mot jeepar, svärd har blivit skjutvapen och sköldarna är istället skottsäkra västar. Språket är avskalat och hexametern är utbytt mot förortsslang. Långa liknelser och en del stycken har kapats. Men intensiteten i berättelsen och de levande skildringarna är fortfarande där och jag fascineras av Iordanoglous cover. Tack vare omvandlingen så känns intensiteten i berättelsen faktiskt ännu mer påtaglig. I den här formen skulle man kunna presentera Iliaden för en helt ny publik (jag tänker framförallt killar på gymnasiet).
Iordanoglou har stor kännedom om Iliaden och Homeros och betonar i den utförliga inledningen (som man kan hoppa över om man vill) att Iliaden, som ju ursprungligen är en muntlig berättelse, är "en fortgående process, en kollektiv kulturell produkt" och detta är Iliaden - en cover ett bra exempel på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar