En förhållanderoman

Gun-Britt Sundströms Maken, från 1970-talet handlar om Martina och Gustav och deras förhållande. Boken beskriver ett förhållandes olika faser och maktbalansen paret emellan. Hur ser ett idealt förhållande ut? Kan man leva med en och samma person resten av livet? Och räcker det inte bara att man älskar varandra, måste man ha liknande ideal och uppfattningar för att förhållandet ska fungera? Boken utspelar sig i Stockholm under 1960-1970-talet. Under den här tiden diskuterades kärnfamiljens vara väldigt mycket och Maken speglar samhällsdebatten från den här tiden. Martina vill gärna vara självständig men märker att det är svårt att inte vara i par eller ha en "make" när alla hon känner väljer att bilda par eller familj.

Jag är lite kluven till den här romanen, en klassiker kallad. Å ena sidan är den väldigt träffande i sin beskrivning av ett förhållande. Igenkänningsfaktorn är hög och man kan sympatisera både med Martina och med Gustav. Å andra sidan tröttnar jag i längden på huvudpersonen Martinas velande och ältande och jag kan tycka att hon är oerhört osympatisk och till och med elak gentemot Gustav som hon ändå påstår är sitt livs kärlek. Kan hända hade jag gillat Maken bättre om jag läst den under en längre period, alltså läst ett kapitel då och då, istället för att som nu plöja igenom den under en vecka. Inte säkert, men kanske. Nu får den ett godkänt men inget överväldigande betyg av mig.