Katarina Kieri och Per Nilsson har båda skrivit en rad ungdomsböcker var för sig. I I det här trädet samsas de om att skriva två parallellberättelser som liksom snuddar vid eller nosar lite på varandra men som aldrig flätas samman. Men likheterna mellan de båda huvudpersonerna Siri och Jakob är många. Båda två har frånvarande föräldrar och många relationsproblem och konflikter finns i både Siris respektive Jakobs familjs historia. Men det egentliga problemet ligger i att ingen riktigt pratar om svagheterna eller problemen i respektives familj. Istället lämnas både Siri och Jakob till mycket grubblerier. De är båda två rätt så ensamma och har det inte heller speciellt lätt med kompisrelationerna.
Det här är en bok som är rätt bra men det är ingen bok som riktigt lämnar något ordentligt avtryck hos mig. Troligtvis så är detta en bok som vinner på en omläsning för att man ska lägga märke till alla smådetaljer och symbolik som finns insprängt i berättelserna (fåglar är ett återkommande inslag). Och det finns väldigt mycket att diskutera om boken märkte vi i den bokcirkel jag är med i. Det är absolut en angenäm läsning och jag gillade att Siris och Jakobs historia aldrig helt och hållet flätades samman. Så en omläsning kommer det nog att bli. I sinom tid...
Jag gillade I det här trädet väldigt mycket i början. Tyckte att den var helt underbart söt, och att språket var så fint och nästan poetiskt. Tänkte att "så skönt med en ungdomsbok som inte har den där vanliga jargongen". Men sen tyckte jag att det stannade av på något sätt. Jag tror inte heller att det är något som stannar kvar med en någon längre tid faktiskt. Lite synd.
SvaraRaderasnyggt omslag också!!!