tisdag 7 februari 2012

Revolvern

Marcus Sedgwicks Revolvern utspelar sig i ett köldslaget landskap i de nordliga breddgraderna i början av 1900-talet. Sigges far har gått genom isen och nu ligger hans ihjälfrusna kropp på köksbordet i den lilla stugan. Sigge vakar ensam över faderns kropp sedan hans syster och styvmor skyndat iväg till stan för att söka hjälp när det plötsligt bultar på dörren. En jättelik man tornar upp sig utanför och frågar efter Sigges far, Einar. Mannen talar korthugget och med brytning och han utstrålar en hotfullhet som gör att Sigge inte vill släppa in honom i stugvärmen. Men Wolff, som mannen presenterar sig som, tvingar sig in. När han upptäcker Einars stelfrusna kropp på köksbordet berättar Wolff sitt ärende för Sigge. I flera år har han letat efter Einar, som han lärde känna under guldruschens dagar i Alaska. Enligt Wolff har nämligen Sigges far stulit från honom och Wolff kräver nu att få tillbaka det som tillhör honom. Men då Einar inte längre är i livet kommer han istället att hålla Sigge ansvarig för att betala tillbaka Einars skuld, och han har inga planer på att lämna stugan förrän han fått det han kommit för.

Sigge har ingen aning om vad den jättelike främlingen talar om. Sigges familj har aldrig haft några slantar över och har alltid fått hushålla med vad de har, så därför vet Sigge att fadern inte har några pengar som mannen påstår. Något som Sigge däremot vet att fadern har, är en gammal revolver, en Colt, som ligger gömd i skafferiet och allt eftersom tiden går och främlingen uppträder allt hotfullare börjar Sigge fantisera om att plocka fram den där revolvern och använda den.

Revolvern är en spännande berättelse som är svår att släppa, handlingen byggs sakta upp till en tät intrig. Berättelsen har ingen rak kronologi och hoppar mellan bokens nutid, Kiruna 1910, och guldruschens tid i Nome i slutet av 1800-talet, vilket gör att man själv får sitta och klura en del på hur historien hänger ihop. Sedgwicks miljöbeskrivningar är väldigt levande och man kan riktigt känna hur kylan och frosten tränger igenom sidorna och kryper in under huden när man läser. Något varmt att dricka till under läsningen rekommenderas.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar