onsdag 21 mars 2012

En andra chans

17-åriga Alice lever ett till synes normalt liv. Hon bor inneboende hos den trygga Rosie och hon trivs på sitt caféjobb. Hon har en pojkvän som avgudar henne och till hösten ska Alice börja plugga historia på universitetet, vilket hon ser fram emot. Men även om Alice liv har ett liv hon trivs med nu så har hon ett förflutet som ständigt gör sig påmint och det är bara ett par tre personer som vet vem Alice egentligen är.

Jennifer Jones var bara tio år när hon slog ner en jämnårig kamrat och lämnade henne att dö vid en sjö. I hemlighet har hon i förtid blivit frisläppt från ungdomsfängelset, fått en ny identitet och placerats i ett skyddat boende för att hon lättare ska kunna anpassa sig till ett normalt liv igen. Jennifers brott orsakade enorm uppmärksamhet i media och media vakar nu sju år senare som hökar på att få ett scoop med den frisläppta barnamörderskan. Jennifer är medveten om att det, trots hennes nya identitet, endast är en tidsfråga innan journalisterna tagit reda på var hon befinner sig och hennes nyvunna frihet åter är slut.

En andra chans utspelar sig på två plan. Delvis får vi lära känna Jennifer som Alice Tully - hennes nya identitet i frihet. Dels så får man följa Jennifer under hennes barndom som varit allt annat än trygg. Tillsammans med sin mamma har Jennifer flyttat omkring ett otal gånger, hon har upprepade gånger blivit sviken och utnyttjad av sin mamma och därmed också förlorat tilliten till henne. Till slut blir det för mycket för den tioåriga Jennifer att hantera och när hon hamnar i en situation hon inte kan kontrollera leder det till att hon slår ihjäl sin kompis.

Anne Cassidys En andra chans är en bok jag länge velat läsa och Cassidy gjorde mig inte besviken. Författaren tecknar ett gripande porträtt av den otrygga och osäkra Alice/Jennifer som försöker skapa sig en ny framtid. Jag gillar skarpt att boken inte slutar med ett "och så levde de lyckliga i alla sina dar", vilket det inte gjort i någon av Cassidys böcker jag läst tidigare. Och det är kanske därför jag gillar författaren så mycket - jag vet att jag inte får ett lyckligt tillrättalagt slut, men slutet är ändå långt ifrån förutsägbart.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar