Apelsinflickan

Apelsinflickor var vad Stockholms prostituerade kallades under 1880-talet. Apelsinerna i deras korgar var skenbart till försäljning men var i själva verket en signal till männen om andra tjänster som erbjöds. Livet för fattiga i slutet av 1880-talet var hårt, och många sökte sig från landsbygden till Stockholm i hopp om att kunna försörja sig hederligt. Men konkurrensen var hård och i kampen för att överleva och få tak över huvudet såg många kvinnor ingen annan utväg än att sälja sina kroppar.

Signe och Alice växer upp tillsammans på bibelkvinnornas barnhem. De är bästa vänner men när Signe får plats som piga skiljs deras vägar åt.

Signe hamnar hos Einar Karlsson på Fredriksberg. Karlsson är en hygglig karl, men arbetet är hårt och Signes bild av husbond slås i bitar när han förgriper sig på henne. Signe flyr, hon rymmer från sin husbonde och letar sig in till Stockholm. Av en slump korsas åter Alice och Signes vägar. Det är svårt för Signe att finna en anställning och istället låter hon sig försörjas av de inkomster Alice drar in på att sälja sin kropp. Signe skäms över att hon tar emot Alice hjälp när hon samtidigt fördömer det Alice gör. Hon minns sin fars ord till henne innan han lämnade henne på barnhemmet, "Du ska inte bli en apelsinflicka", sa han, och för Signe är det viktigt att göra rätt för sig och vara hederlig. Hon vill inte göra sin far besviken eller dra vanära över hans namn ifall hon en gång skulle få träffa honom igen.

Lena Kallenbergs Apelsinflickan ger precis som Per-Anders Fogelströms Mina drömmars stad en tidstypisk skildring av fattigfolkets Stockholm i slutet av 1800-talet. Vi får följa Signe från barnhem, dragiga och lusspäckade inackorderingsrum till magdalenornas hem för förtappade kvinnor. Livet är hårt och eländigt, hungern är tärande, löss- och loppbett kliar och svider. Det är inte svårt att leva sig in i Kallenbergs livfulla skildringar och man kan riktigt känna doften av vinterns fuktiga tunga yllesjalar och känna stanken från smutsiga svettiga kroppar en het sommardag. Trots allt lidande och all nödtorftighet som beskrivs är detta trots allt inte en helt igenom eländig berättelse, Signe utvecklas till en stark ung kvinna och en hoppfullhet inför en bättre framtid anas i slutet.