söndag 20 januari 2013

Semlan och Gordon, part 5

I Moni Nilssons femte bok om Semlan och Gordon fortsätter Semlan att skriva sina listor och reflektera kring sin familj och sin omvärld. Och hon fortsätter givetvis att vara en cool och självständig tjej, som inte tar någon skit och inte bryr sig om vad andra tycker. Eller jo, det gör hon ju; bryr sig om vad andra tycker, men Semlan fortsätter ändå att vara den hon är och göra sånt som hon gillar. Respekt!

I Två steg fram och ett tillbaka tar Semlan klivet in i tonårsvärlden på allvar och får sina första erfarenheter av röjarfester, fylla och vilt flörtande. Hormonerna svallar över och svåra tankar börjar uppta hennes sinne. Det är ju till exempel helt galet att det finns 7 miljarder människor på vår jord! Och så ska Semlans mamma dessutom skaffa tvillingar med JJ! Och vad är meningen med livet egentligen? Att plötsligt inse att man kanske inte är den viktigaste människan på jorden, att man kanske till och med är helt obetydlig och pytteliten i det stora hela, det är inte kul.

Det märks verkligen att Semlan blivit äldre, hon ifrågasätter om hon och Gordon verkligen kan fortsätta vara bästisar när de inte längre har samma intressen. Semlan är varken intresserad av parallella världar, politik eller att supa. Och vad är en vän egentligen? Räknas Facebookvänner? Titeln Två steg fram och ett tillbaka anspelar också på det här med att växa upp, och Semlan gör helt rätt i att skynda långsamt med att kliva in i vuxenvärlden. Det är väl helt ok att få vara lite barnslig ibland när man bara är tretton år.

Jag beundrar Moni Nilsson som lyckas fånga Semlans vardande tonårsångest så på pricken! Jag beundrar henne i och för sig för att hon från första början skapat en så härlig och underbar karaktär som Semlan. Bättre humörhöjare än en Semlan och Gordon-bok finns inte!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar