fredag 5 juli 2013

De skandalösa

Adlibris har boken, liksom Bokus
Det är nog bäst att jag allra först konstaterar att Romance-genren inte är min grej. Historiska romaner däremot, det gillar jag och jag har tidigare läst Överenskommelser av Simona Ahrnstedt, som jag fann ett helt ok tidsfördriv i. Med det sagt, så varnar jag för att min recension av Simona Ahrnstedts De skandalösa till övervägande del kommer att vara rätt negativ.

Vid tjugosex års ålder är fröken Magdalena Swärd fortfarande ogift, utan släktingar som kan ta hand om henne, och efter en skandal är hon nu mer eller mindre ensam. Ett erbjudande om att bli sällskapsdam till den unga fröken Venus från den friherrliga ätten Dag och Natt är förvisso spiken i kistan för att hon nu av allmänheten kommer att ses som den eviga ungmön, men det är också hennes sista chans att undgå att bli totalt utblottad. Därför accepterar Magdalena erbjudandet om att bli förkläde åt fröken Venus under hennes tid på slottet Wadenstierna.

Det är för den från havet nyligen hemvände greve Gabriel Gripklo som festen på slottet Wadenstierna hålls. Det är hans moders önskan om att den yngste sonen äntligen ska gifta sig som den stora festen anordnas och merparten av de ogifta döttrarna från Sveriges finare familjer har kommit med förhoppningen om att snart kunna titulera sig Fru grevinna Gripklo. 

Greve Gripklo anses, trots sitt rykte som kvinnoförförare och nöjeslysten ungkarl, utgöra ett gott parti och med pressen från sin moder att gifta sig och producera arvingar, så är greven väl medveten om att han måste deklarera en förlovning innan veckan är slut. Grevens blickar dras genast till den undersköna unga fröken Venus, men det är munhuggandet med hennes vassa sällskapsdam som roar honom desto mer.

Ett olyckligt vad mellan greven och en manlig gäst sätter fröken Swärds heder på spel, men då fröken Swärd själv får reda på vad som planeras går hon med på att hjälpa greve Gripklo att vinna vadet, om han i sin tur lovar att hjälpa henne. Detta kräver dock att greven och fröken Swärd i hemlighet träffas och den anständiga Magdalena kan till slut själv inte förneka den magnetiska dragningskraft som finns mellan henne och den stilige greven.

Att läsa De skandalösa är lite som att läsa en förlängd version av en Mitt livs novell-novell. Vi har den store, stilige och hänsynslöse greven, som får representera manligheten självt, som ställs mot den smarta och rådiga, men ack så vanliga och, både könsmässigt och ståndsmässigt, underlägsna kvinnan. Det är den omöjliga kärleken och "den förbjudna" förbindelsen som lockar och kittlar. Och det är tyvärr banalt och förutsägbart och slutar givetvis i ett skimmer av den för tiden rätt så orealistiskt "och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Och även om Ahrnstedt låter sin hjältinna vara en självständig och rådig ung dam, så gillar jag ändå inte den kvinnosyn som skiner igenom där Magdalena trots sin rådighet ändå till syvende och sist låter känslorna ta över och förvandla henne till en förtvivlad kärlekstörstande kvinna som får finna sig i sitt öde.

Jag får inte heller ihop det romantiska med 1680-talets all smuts, skitighet och illaluktande kroppar. 1600-talets hygien hade föga med vatten eller tvagning att göra, och allt svettande och all fuktglänsande hud till trots, så blir det i mina ögon aldrig sexigt, ett ord som jag för övrigt också motsätter mig till att Ahrnstedt använder sig av så flitigt i sin roman. Det är på det hela taget lite synd att så många anakronismer förekommer, trots Ahrnstedts annars ambitiösa arbete med att få till en tidsmässig stämning och miljö.

Jag kan varken identifiera mig med tidsåldern eller den kvinnosyn som rådde under denna tid, De skandalösa är absolut ingen bok för mig. Och ändå läser jag vidare. Det är till romanens fördel att den är både lättläst och lättsmält och att Ahrnstedt får till ett bra driv i sin berättelse och detta räddar De skandalösa från en dödskallemärkning av mig. Och huruvida jag läser vidare av bara farten, för att den lilla romantikern i mig vill suga åt sig näring eller om jag läser vidare av rent självplågeri, låter jag vara osagt.

Till sist måste jag anmärka på den fruktansvärt dåliga korrekturläsningen. Det saknas ord, finns dubbletter av ord och fel ordföljd förekommer på var och varannan sida. Nog hade man kunnat kolla igenom detta lite bättre innan boken gick till tryck?

Hur som helst; Tack till Booked för recensionsexemplaret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar