Läs mer på adlibris eller bokus |
Arthur Kipps, ung advokat från London, skickas norrut för att representera advokatfirman han jobbar för vid Mrs Drablows begravning och för att gå igenom hennes papper och reda ut hennes affärer. Han får veta att Mrs Drablows var något av ett original medan hon levde och att hon levde ensam i en ensligt belägen egendom, Eel Marsh house, som bara går att nå vid lågvatten. Runt om huset finns ett vidsträckt landskap av sankmarker som man, om man är oaktsam, lätt kan gå ner sig i.
När Kipps anländer till byn möts han av märkliga reaktioner på sitt ärende. Samtalet liksom upphör när Kipps berättar varför han kommit till byn. Han förstår att byborna vet mer om Mrs Drablow än vad de vill säga, men vad är det för hemligheter som inte får yppas och varför är alla så måna om att Kipps måste återvända till värdshuset varje kväll när hans arbete onekligen hade blivit mycket mer effektivt om han fick möjlighet att övernatta på Eel Marsh house? Och vem är kvinnan i svart som bara han tycks kunna se?
Hill har ett mycket målande språk och tecknar en tydlig miljö och stämning. Dis och dimma som gör att man lätt tappar bort sig, sankmarker och tidvatten med salta stänk. Det är grått och mjölkvitt och inte ens ljuden färdas som de ska i de tjocka dimmorna. Var kommer barnskriken och hästens förtvivlade gnäggningar från? Och det är alldeles rysligt och kusligt stämningsfullt!
Stort tack till Modernista för recensionsexet!
Oj va fin omslag i boken!
SvaraRaderaVisst är det!
Radera