Den odödliga Henrietta Lacks

Läs mer om boken på adlibris eller bokus

Henrietta Lacks, en svart kvinna i Maryland, diagnosticerades i början av 1951 med livmoderscancer. Mindre än ett år senare tog cancern hennes liv och hon efterlämnade fem barn, varav det yngsta blott ett år gammalt. Men Henrietta Lacks celler lever fortfarande och har efter hennes död varit extremt värdefulla för den medicinska forskningen, bland annat har de legat till grund för poliovaccinet och bidragit till flera nobelpris. Ett litet provrör med HeLa-celler är idag värt hundratals dollar, medan Henrietta Lacks familj och ättlingar knappt har råd med sjukförsäkring. Det skulle dessutom dröja mer än tjugo år efter Henriettas död innan familjen fick kännedom om att hennes celler fortfarande levde och användes inom forskningen.

Rebecca Skloot kom att intressera sig för personen bakom HeLa-cellerna redan som sextonåring och skulle senare komma att ägna många år åt att ta reda på vem Henrietta Lacks var, lära känna hennes familj och försöka hjälpa dem att få upprättelse. Och Den odödliga Henrietta Lacks är resultatet av hennes mångåriga arbete. Boken är både en berättelse om personen bakom de dyrbara cellerna, om forsknings- och rasetik samt en berättelse om dottern Deborah Lacks sökande efter en mor hon aldrig fick lära känna.

Jag skummade vissa partier, rätt så många till och med, om jag nu ska vara ärlig, de naturvetenskapliga ämnena har aldrig varit något jag varit så värst intresserad av, och vissa partier i boken var ganska detaljerade. Men det jag tyckte var intressant att läsa är det historiska perspektivet på forskningen och läkarvetenskapen och de etiska frågor som hanteringen av HeLa-cellerna, liksom även dagens hantering av annan mänsklig vävnad väcker. Och olika människoöden och livshistorier är för det mesta alltid intressant att ta del av. Men i ärlighetens namn ska jag erkänna att jag antagligen aldrig läst färdigt Den odödliga Henrietta Lacks om det inte vore för bokcirkeln jag är med i.