Enklav

Finns att köpa hos adlibris eller bokus

New York ligger i ruiner. Pesten har utplånat människorna och de som överlevde har sökt sig ned under jorden. Där lever de i det gamla tunnelbanesystemet. De före detta tunnelbanestationerna utgör enklaver som härbärgerar olika stammar. Att bege sig upp till ytan är inte något alternativ då jorden numera är en förgiftad värld med brinnande luft och vatten som skållar skinnet. De som föds i underjorden föds till ett liv i mörker.

Livet i underjorden är mörkt och smutsigt och framför allt hårt. Få lever ens till sin fyrtionde födelsedag. Enklaven Colleges äldste är tjugofem år nu, men han ser ut att vara mycket äldre än så. Det är tack vare en strikt hierarki och hårda levnadsregler som College ändå kan räkna sig som relativt välmående. I College är man dock ingen förrän man genomgått namnceremonin när man fyllt femton. Innan dess är man bara ett nummer bland alla småglin. Det är nämligen så många som inte överlever sin barndom att det inte ens är lönt att få ett namn förrän man blivit tillräckligt gammal för att säkert överleva. Under namnceremonin rispas underarmarna med en kniv och sedan får blodet droppa ned på en hög gamla artefakter (det vill säga föremål från förr i tiden innan pesten kom och världen ovan jord blev förgiftad). Flicka15's blod faller på ett spelkort och det är så hon får sitt namn: Spadertvå.

Spadertvå har tränats till att bli jägarinna. Hennes uppgifter är att patrullera tunnlarna närmast enklaven, sätta snaror för att fånga smådjur till mat och hålla missfostren, som också lever i underjorden, borta. Missfostren är enklavernas största hot. De beskrivs som människoliknande varelser med vassa klor och tänder som livnär sig på rått kött, såväl levande som dött. Människokött är inget undantag.

Under en patrull med sin partner Tålig får Spadertvå veta att närmaste enklaven från där de bor har fallit och invaderats av missfoster. Spadertvå och Tålig skyndar hem för att varna sina äldste, men ingen tror på dem. När Spadertvå lite senare försöker försvara en vän blir hon, tillsammans med Tålig, som i sin tur försvarar Spadertvå, istället förvisad för all framtid. Spadertvå, som är uppvuxen i mörker och som fått lära sig att det inte går att leva ovan jord, tvingas ta sin tillflykt till ytan - för i tunnlarna går det absolut inte att överleva tillsammans med missfostren. Att det faktiskt går att andas luften ovan jord förvånar Spadertvå och med hjälp av Tåligs minnen från när han var liten och levde på ytan med sin far, måste de nu försöka överleva. Tålig minns sin fars historier om en fristad i norr. Finns den fortfarande? Och går det att komma dit?

Ann Aguirres Enklav känns som en blandning mellan Walking dead och Metro 2033. Det är mörkt, spännande och stämning och miljöer är väl uppbyggda. Och det är framför allt detta som jag tycker om och som gör att romanen sticker ut lite. För till viss del är historien något förutsägbar. Till exempel finns här en kärlekshistoria som ger viss krydda till berättelsen, men som å andra sidan är av underordnad karaktär för det som driver berättelsen framåt är framför allt hoten och hindren som Spadertvå och Tålig ständigt snubblar över i denna apokalyptiska värld.

Enklav är första delen i Razorland-trilogin. Del två, Utpost, kommer redan i höst.

Tack till Modernista för rec.exet!