Den fantastiska historien om katten som försvann

Finns t.ex. på adlibris eller bokus

1943 rasar Andra världskriget för fullt. Tolvåriga Lily skriver flitigt i sin dagbok om sin vardag i den lilla byn Slapton vid Englands kust. Lilys pappa är i armén, som så många andras pappor, men annars märker man inte så mycket av kriget där Lily bor. Visst, det har kommit ett antal Londonbarn till byn som evakuerats från stan och på sista tiden har mängden amerikanska soldater ökat markant i trakten där de bor. Men sent på vintern får byn veta att de allierade styrkorna håller på att göra sig beredda för en invasion. De håller på att förbereda sig för Dagen D.

För att landstigningen i Frankrike ska lyckas behöver militären öva och eftersom området kring byn där Lily bor liknar landskapet i Frankrike behöver militären marken för att träna. De boende har inte mycket att säga till om. De får packa ihop allt de äger och evakueras inom loppet av bara ett par veckor

Strax efter jul flyttar Lilys familj med allt de äger och har. Inklusive kor och får. Det enda som familjen inte får med sig är katten Tips som springer och gömmer sig. Lily blir förtvivlad. Hela byn och området runt den är avspärrat med taggtråd men Lily kan inte acceptera att katten blir kvar och smyger därför genom avspärrningarna och tillbaka till gården för att leta - trots att det innebär fara för hennes eget liv.

Den fantastiska historien om katten som försvann är en rörande berättelse om kärleken till en katt, men det är också en berättelse om vänskap och en historisk skildring av England under Andra världskriget. Jag fascinerades över det faktum att man faktiskt evakuerade cirka tretusen (3000!) invånare längs med södra Englands kust för att militären skulle kunna öva inför landstigningen i Normandie. Det låter ju rimligt att soldaterna fick träna inför invasionen, men att civila fick lämna sina hem för att detta skulle kunna ske är ingenting som tidigare ens har slagit mig.

Michael Morpurgo knyter fint ihop Lilys berättelse med en ramberättelse i nutid, i vilken Lilys barnbarn får ta del av sin farmors dagbok och läsa om hur farmodern hade det som barn. Jag gillar den historiska inramningen, men katthistorian är lite för sentimental för min smak. Som barn hade jag dock älskat denna bok!