Ben ser upp till sin storebror Sam så som småsyskon brukar se upp till sina äldre syskon. Sam är atletisk och sportintresserad och är själv duktig på fotboll och rugby, något som gillas framför allt av deras pappa som också är sporttokig. Ben däremot är varken sportintresserad eller vidare bra på någon sport utan är istället musikaliskt lagd och gillar lugnare aktiviteter som att läsa böcker. Han försöker ständigt imponera på deras pappa, men känner att han aldrig når fram på samma vis som sin storebror. Det där bandet som Sam och pappan tycks ha existerar helt enkelt inte mellan Ben och pappan men Ben fortsätter oförtröttligt att söka bekräftelse hos såväl sin pappa som hos sin storebror. Detta är inte Sam sen med att utnyttja och han gör det på rätt så taskiga sätt. Sam lånar pengar som han aldrig betalar tillbaka, han tvingar sin lillebror att sno grejer, får honom att testa alkohol och får honom att göra en massa andra destruktiva saker. Det enda Sam behöver göra för att trigga Ben är att säga "Jag utmanar dig".
Men en av utmaningarna går för långt och äntligen hinner karman ifatt Sam som råkar ut för en otäck olycka.
Nigel Hintons
Gå för långt handlar mycket om syskonrivalitet men också om syskonkärlek. Jag tycker uppriktigt synd om Ben som har ett sådant svin till storebror och det känns både sorgligt och orättvist att föräldrarna hela tiden favoriserar Sam. Ben visar ändå prov på syskonkärlek och viker inte från sin brors sida även när det verkar som mest mörkt.
Att känna sig orättvist behandlad är vanligt i syskonrelationer, men jag tycker att Hinton drar det lite väl långt, det blir lite för mycket och lite för övertydligt att Ben är den bättre av bröderna som kan förlåta och vända andra sidan till. Å andra sidan så lyckas Hinton med sin övertydlighet att engagera läsaren och spelar duktigt på de känslor som väcks. Men jag har läst bättre böcker av Hinton.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar