Länk till adlibris och bokus |
Huvudpersonen och berättarröst i Rebecca är en ung och fattig kvinna, vars namn aldrig nämns och som har tagit anställning som sällskapsdam åt en rik och oförskämd dam. De befinner sig i Monte Carlo när de stöter på Max de Winther som flytt sitt hem, herrgården Manderley i England, för att komma över sin hustru, den vackra och omtyckta Rebeccas tragiska död. Max och huvudpersonen fattar tycke för varandra och det slutar med att Max friar.
Huvudpersonen tvivlar på att hon någonsin kommer att kunna fylla den roll som Rebecca hade på Manderley, hon vill ändå verkligen göra sitt bästa för att anpassa sig till sitt nya liv. Men det är som att hela Manderley är emot henne, och framför allt hushållerskan fru Danvers ser gärna till att den nya unga fru de Winther känner sig obekväm och ovälkommen. För unga fru de Winther vilar minnet av Rebecca som en osalig ande över hennes nya hem och påverkar både henne själv och hennes make som blivit en helt annan man än den hon träffade i Monte Carlo.
Berättartempot i Rebecca är långsamt, men den krypande stämningen intensifierar berättelsen som tar karaktären av ett svartsjukedrama och psykologisk thriller. Gotisk skräckberättelse är en beskrivning som tillskrivs Rebecca, men det håller jag inte med om.
Den här nyutgåvan innehåller ett förord som jag helst hade sett som ett efterord istället. För jag läste ju förordet eftersom det alltid kan vara intressant att känna till lite om författaren, men dessvärre behandlades själva romanen också lite väl utförligt. Jag kände mig faktiskt snuvad på konfekten när stora delar av handlingen avslöjades redan innan jag börjat läsa boken.
Det var längesedan jag läste Rebecca men minns att jag tyckte den var bra, men nu minns jag knappt något av den så jag har funderingar på att läsa om den.
SvaraRaderaDet är väl en god idé!
Radera