Länk till adlibris och bokus |
Sigge, hans mamma och syskon har flyttat från Stockholm till mormor i Skärblacka utanför Norrköping. I Skärblacka driver excentriska mormor Charlotte ett pensionat (The Royal Grand Golden Hotell Skärblacka) som förutom ett otal uppstoppade djur och enda hotellgästen (Krille Maräng) numera också rymmer Sigges brokiga familj.
För Sigges del innebär det här med att flytta att han kan börja om på nytt. I förra skolan hade han inga vänner. Verkligen inga kompisar att hänga med. I Skärblacka ser han möjligheten att efter sommarlovet kunna börja 6:an i nya skolan och bli populär. Eller åtminstone kunna snacka med sina klasskompisar utan att de kollar på honom som vore han ett freak. Så, Sigge har exakt 59 dagar på sig att bli populär. Men hur gör man? Kan man ens googla det? Sigge försöker. Och de tips han får ser han till att praktisera i verkligheten.
Men hela Sigges plan riskerar att gå om intet när han kraschlandar med sina inlines i Junos rabatt. Juno, som är lika gammal som Sigge, driver nämligen Skärblackas mest följda Instagramkonto - Blacka News där hon lägger ut händelser och nyheter i Skärblacka. Och gissa om den där kraschlandningen får många likes! Det är inga smickrande bilder precis och Sigge beslutar sig för att hämnas. Han stjäl helt sonika en trädgårdstomte som står i Junos föräldrars trädgård, skapar ett Instagramkonto som han kallar Runawaygnome och börjar lägga ut bilder på tomten på äventyr. Juno blir vansinnig!
Trädgårdstomte-grejen må vara stulen från Amélie från Montmartre, men detta är bara en av alla episoder i boken som är sjukt roliga. Jägerfelds humoristiska träffsäkerhet och tajming är underbar och Mitt storslagna liv är verkligen en bok som man blir helt varm i hjärtat av. Man kan inte annat än att helt älska Sigges färgstarka familj. Lillasyster Majken som pratar så högt så att allt hon säger är skrivet med versaler, mormor Charlotte som vägrar bli kallad mormor, lillasyster Bobo som älskar Elvis Presley. Och så Krille Maräng som drömmer om att bli filmregissör. Här är så mycket att gilla!
Men precis som med Jägerfelds andra barn- och ungdomsböcker finns ett allvar i bakgrunden (om än kanske inte lika allvarligt och tungt som tidigare) som gör att man vurmar lite extra för Sigge. För Sigge är ju den här killen som inte riktigt följer normen och mallen, han som inte riktigt passar in och som därför hamnat lite utanför och som därför nu plågas av en stor osäkerhet och rädsla för att allt kommer att upprepa sig i nya skolan. Han vill så gärna bli populär men, som Krille Maräng säger: "...vad är det viktiga med att vara populär? Är det inte vänner man vill ha?" Och har Sigge inte redan fått minst en vän i Skärblacka?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar