Bron till Terabitia

Bron till Terabitia blev Katherine Patersons genombrottsbok och har fått emottaga en rad utmärkelser. Jag ska i ärlighetens namn säga att jag inte kände till den här boken särskilt väl. Jag uppmärksammade den mest av den anledningen att jag sett att den finns som film också. Så när jag nu såg att den stod i mitt bibliotek och var en hcg-bok (jag håller för fullt på att läsa in mig på hcg-böcker) så var det givet att jag skulle läsa den.

Jess bor på landsbygden i USA med sin familj. Han utmärker sig i familjen genom att vara enda sonen och har inte riktigt funnit sin givna plats hos kompisarna heller. Under hela sommaren har Jess tränat sig på att springa, hans mål är att han ska vara snabbast på löptävlingarna i klassen när skolan börjar. Men framförallt ska han springa snabbare än Wayne Patterson. Ett par dar innan skolan börjar flyttar en familj in i grannhuset. Det är ett par med en dotter i Jess ålder. Leslie som flickan heter, hamnar i Jess klass. Hon sticker genast ut från de andra, hon har ovårdade kläder, har ingen tv och hon är duktig på att skriva och blir genast frökens gullgris, något som inte ses med blida ögon. När Leslie dessutom slår inte bara Wayne utan även Jess, i en löptävling första dagen i skolan bestämmer han sig för att inte vara kompis med Leslie. Men de två ensamma barnen finner varandra och tillsammans skapar de ett fantasirike långt bort från vardagen, ett rike i vilket de är kung och drottning.

Bron till Terabitia handlar främst om ensamhet och en växande vänskap som kan hjälpa en genom svårigheter i livet. Berättelsen slutar sorgligare än vad jag var beredd på, visst står det på baksidestexten att en tragedi kommer att inträffa, men jag blev ändå lite tagen. Det här är en väldigt fin men sorglig historia och Jess växer och utvecklas väldigt mycket under berättelsens lopp. Jag gillade boken och vill gärna se filmatiseringen också.