Winterson gånger två

Efter att Elin påpekat en rad likheter mellan några av karaktärerna i Jeanette Wintersons Fyrväktaren och Tidväktaren var det ett givet val att vi skulle läsa dessa två böcker inför nästa bokcirkel. Är Silver samma person i båda böckerna och vilka likheter har Babel Dark respektive Abel Darkwater med varandra? 

Jag började med att läsa Fyrväktaren som handlar om den föräldralösa Silver. Silver är resultatet av ett kort möte mellan Silvers mor och en sjöman. Efter moderns bortgång beslutar invånarna i den lilla hamnstaden Salt att Silver ska få bo i fyrtornet hos den blinde fyrvaktaren Pew. Pew berättar historier för Silver. Pews historier lyser upp den mörka fyren och berättelserna är som kärlek för Silver. Historierna berättar om rotlöshet, ljus och mörker och hjälper Silver att finna sig själv. En av alla Pews historier handlar om Salts präst Babel Dark som tar sin tillflykt till Salt på 1800-talet och som lever dubbelliv. Han bär på en och samma gång ett ljus och ett stort mörker inom sig. Det är mörkret som härskar men det kan å andra sida inte finnas utan ljuset. Fyrväktaren myllrar av litterära referenser och är späckad av Wintersons underfundiga humor. Berättelsen, eller berättelserna kanske man ska säga, är vackra och filosofiska och Fyrväktaren får ett högt betyg av mig. Det här gillade jag verkligen!

I Tidväktaren bor Silver med sin faster i huset Villgårda utanför London efter att hennes föräldrar och syster försvunnit i en tågolycka. Tiden har ruckats och enorma Tidstornador sveper in över London och tar med sig bilar, hus och människor. Tidväktaren, en speciell klocka som reglerar tiden har försvunnit. Alkemisten Abel Darkwater som levt i många århundraden har länge eftertraktat uret och hans konkurrent Regalia Mason vill med hjälp av uret härska över världen och universum. Men den enda som kan hitta uret är Silver. Men hur ska Silver få tag på klockan utan att samtidigt leda vare sig Darkwater eller Mason till den? Det blir en hisnande jakt fram och tillbaka i tiden, ovan och under jord, mellan olika världar och man får lära känna en rad färgstarka karaktärer.

Det här är fantasy med många sidospår. Jag kom aldrig helt in i berättelsen även om den stundom var mycket fängslande. Men jag tappade bort mig i de parallella världarna och universum, hoppen mellan olika århundraden och flera komplicerade resonemang. Det blev för rörigt för mig, för mycket kvantfysik, och jag hängde inte med. Wintersons geniala humor och filosofiska resonemang kände jag dock igen från Fyrväktaren och dessa gillar jag mycket. Men tyvärr är Tidväktaren en allt för rörig bok för min smak.

Så, vilka slutsatser kan jag dra efter att ha läst de båda böckerna? Huvudpersonerna Silver är i båda böckerna föräldralösa från ungefär samma ålder och havet har en betydande roll i de båda flickornas ursprung. Medan den ena flickan är dotter till en sjöman härstammar den andre från pirater. I Fyrväktaren styrs Silvers liv till viss del av socialtanten fröken Pinch. I Tidväktaren är Silver beroende av sin faster, Mrs Rokabye. Dessa båda karaktärer upplevs båda som osympatiska och egoistiska och till viss del tycker jag att dessa två karaktärer speglar varandra. Abel Darkwater tål inte ljus och värme i större mängd och Babel Dark försöker kuva ljuset och bär på ett enormt mörker inom sig. Båda karaktärerna upplevs som ondskefulla och hänsynslösa och lever på vars sitt vis ett slags dubbelliv. 

Min mening är inte att rabbla upp alla likheter eller att analysera sönder de båda böckerna, så jag nöjer mig med att notera dessa saker bara. Visst håller jag med Elin om att många likheter är slående och det är mycket intressant hur Winterson så att säga återvinner sina karaktärer. Jag ser oerhört fram emot spännande och intressanta diskussioner kring böckerna när bokcirkeln samlas till helgen.