Nu, imorgon!

Maj 1968, allt kan hända, allt är möjligt. Medan de amerikanska bomberna faller över Vietnam och studentuppror pågår på Paris gator, så drömmer fyra unga människor i Göteborg om framtiden.

Li är politiskt aktiv och delar hellre ut flygblad för FNL (Sydvietnams nationella befrielsefront) än går på lektionerna i skolan. Anders är hennes vän, kuvad hemma av brorsan och farsan och olyckligt kär i Li. Lis väninna Helena, även hon en självständig tjej, har hoppat av skolan, flyttat in i en rivningskåk och drömmer om att leva i kollektiv på landet och få ett kärleksbarn med pojkvännen Micke. Och Micke, han knegar på ett lager och drömmer om att få råd att köpa en motorcykel och sen bara dra iväg från allt.

Under ett dygn får vi följa dessa fyra ungdomar i gymnasieåldern och deras högst olika förehavanden och förhoppningar inför framtiden. Annika Thor var själv ung 1968 och hon skildrar de fyra ungdomarna och den tidsanda de befinner sig i med stor trovärdighet. Det här var en omvälvande period där allt tycktes vara möjligt, en tid där fri kärlek, sex och droger och starka politiska åsikter var så vanligt men som också kunde leda till besvikelser och svek.

Det som slår mig mest efter att ha läst Nu, imorgon! är att framtidstron och drömmar om en bättre framtid tycktes så mycket större då och engagemanget hos unga likaså. Det är ju inte så att dagens unga inte längre drömmer eller brinner för sina åsikter, men det känns liksom inte lika utbrett. Eller är jag helt ute cyklar nu? Hur som helst så tecknar Annika Thor fina porträtt av ungdomarna i Nu, imorgon! och gör ett nedslag i 1960-talets vardag. Det är bra driv i berättelsen, jag fastnade lätt och läste snabbt ut boken, men så mycket mer har jag inte att säga om boken. Bra för stunden, men ingen bok som kommer att leva kvar i mitt minne precis.