Den första flickan skogen möter

I sin debutbok, Söta pojkar är bara på låtsas, hämtade Moa Eriksson Sandberg inspiration från sina egna dagboksanteckningar. Också i Den första flickan skogen möter tycks Eriksson Sandberg ha hämtat stoff från sin egen uppväxtmiljö. Handlingen utspelar sig i ett litet samhälle i Halland och miljön är förlagd till tidigt nittio-tal, vilket är tacksamt för mig att läsa, då jag under denna tidsperiod själv var i samma ålder som huvudpersonen, och igenkänning är alltid kul.  

Hanna fyller tolv år denna sommar, som boken utspelar sig under. Hon är med raska kliv på väg in i tonåren, kroppen håller på att förändras med bröst och mens och hennes tankar är mer upptagna av sex och killar än vad hon skulle våga erkänna för någon. Men samtidigt befinner sig en del av henne kvar i barnets värld. Hanna slits mellan kompisarna Sabina och Jonna. Sabina har redan fått mens och hånglar med killar, men med Jonna kan man fortfarande få lov att vara barnslig, klä ut sig och leka.

Det är mycket som händer den här sommaren i det lilla halländska samhället. Linda Palm, skolans populäraste tjej, försvinner spårlöst. Det ryktas om att hon blivit både våldtagen och mördad och vissa menar att Linda Palm faktiskt får skylla sig själv lite eftersom hon varit med så många killar. Skogen utanför den lilla orten tycks mer skrämmande än någonsin och Hanna känner sig iakttagen. Hemma är saker och ting heller inte som förr. Hannas föräldrar bråkar jämt och ständigt och en dag slutar pappa höra av sig.

Den första flickan skogen möter skildrar en rätt otäck och hård verklighet men speglar också den förvirring man kan känna när man befinner sig på gränsen in till tonårslivet. Jag gillar den något kusliga stämningen, vid sidan av sommaridyllen finns det så mycket okänt ute i skogen, i världen; i livet. Men Den första flickan... är också en rätt svår och framför allt spretig bok, många trådar blir hängande i luften och jag känner mig inte helt nöjd när boken slutar. Jag är inte heller helt säker på att Den första flickan... borde vara hcg-klassad. En del av innehållet känns helt klart riktad till någon som befinner sig just där Hanna själv är, det vill säga på väg att lämna barndomen.