tisdag 28 oktober 2014

Annas dagbok

När jag läste Börje Lindströms Annas dagbok för ett par år sen, gillade jag den inget vidare. Men jag vet samtidigt att det är väldigt många som tycker om boken (framför allt inom den målgrupp som berättelsen vänder sig till), så jag tänkte att jag får ge Annas dagbok en ny chans och har därför precis läst om boken inför ett bokprat. Och, visst, lite bättre tyckte jag om boken den här gången. För den är trots allt medryckande på sitt enkla vis. Och det är kanske just därför så många kommit att tycka om den? Lindström har skrivit en lättläst berättelse med ett ganska ringa omfång (drygt 125 sidor). Dagboksformen ger autenticitet till berättelsen och att man dessutom precis i inledningen får veta att dagboken återfunnits, men att man inte vet var Anna finns, om hon finns, eftersom "Den första tiden efter katastrofen var ju förvirringen mycket stor." triggar fantasin.

Finns hos bokus och adlibris
Annas dagbok börjar precis som en "vanlig" dagbok. Anna har precis brutit med bästisen Maria, efter ett stort förtroendesvek. Från och med nu är det bara dagboken som ska få vet allt om Anna! Och i dagboken berättar alltså Anna att hon är kär i en ny kille på skolan, Adam, som flyttats till Annas skola efter att hans egna stängts ned. Precis som Anna liksom i förbifarten berättar om hur Adams gamla skola var en av de som var tvungen att läggas ned, får vi på samma vis reda på andra saker som inte heller tillhör det vanliga. Energiförbrukningen i vanliga hushåll ska till exempel begränsas, havsnivån har stigit kraftigt till följd av smältande polarisar, albatrosser flyger fel och störtar ner i Sverige 250 mil bort från där de vanligtvis håller till. Jordens klimat är med andra ord på väg att gå åt helvete.

Och så är det den här dokusåpan Skeppet som hela Sverige följer. Skeppet är ett forskningsfartyg som Sverige skickat till Grönland där man tar spännande borrprover i realtid. Men så plötsligt i direktsändning kollapsar en man i besättningen framför kamerorna och det börjar gå rykten om ett virus som drabbat besättningen. När skeppet en tid senare återvänder till Stockholm under stort pompa och ståt uppstår panik när skeppet inte saktar ner farten och istället rammar kajen. Snart kommer förklaringen - Alla ombord är döda.

Kvällstidningarna skriker så klart genast ut sina rubriker om att ett Domedagsvirus nått Sverige för att nästa dag försöka tysta ner faran med viruset - allt för att lugna Sveriges befolkning. Men smittan sprids obönhörligt genom landet. Maria, Annas före detta bästis, blir en av de första som faller offer för viruset. Därefter går det snabbt. Skolor stängs. Smittan skördar allt fler liv. El-försörjningen börjar svaja liksom telefonnät och internet. Anna och hennes familj flyr till Annas farmor och farfar i Norrland, för dit har viruset ännu inte nått, men på vägen dit kommer de ifrån varandra. Och till slut är Anna helt ensam. Med dagboken som enda sällskap.

Dystopier och katastrofscenarier är alltid spännande att läsa, tycker jag. Och Annas dagbok har ett lysande upplägg, egentligen. Men boken är i mitt tycke för mager, lite för ytlig och lite för klyschig (kärlekshistorien!) för att funka som en riktigt bra domedagsbok. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar