lördag 7 februari 2015

Innan floden tar oss

I pocket hos adlibris och Bokus
Sofia har fått jobb som biståndschef på svenska ambassaden i Bangladesh. Med följer Janne, hennes man som tagit tjänstledigt för att ta hand om hem och de två små barnen under tiden i Dhaka. Det är inte problemfritt att starta ett liv i ett nytt land, speciellt inte som landet tillhör ett av världens fattigaste och korruption och orättvisor tillhör vardagen.

Mina och Nazrin hamnar ungefär samtidigt som Sofia och Janne i Dhaka. Systrarna har flytt från sin hemby efter att de fått veta att deras älskade storasyster Mukta mördats av sin man och svärmor. Flickorna vill undvika att bli bortgifta med äldre män som behandlar dem illa och de drömmer istället om att tjäna sina egna pengar för att så småningom kunna återvända till sin hemby och bli gifta med någon som är snäll och som kanske låter dem fortsätta att arbeta.

Det nya livet i Dhaka blir så klart omtumlande, både för systrarna och inte minst för Janne och Sofia vars ideal och värderingar inte längre alltid går att följa och där regler och politiska beslut väger tyngre än den egna medmänskligheten.

Innan floden tar oss är en bok som verkligen inte lämnar sin läsare oberörd. Varje sida påminner om vilken tur man haft i livets lotteri. Helena Thorfinn har själv arbetat vid svenska ambassaden i Dhaka och ger, i mina ögon, en insiktsfull skildring om hur diplomatlivet kan te sig och hur olika utlandssvenskar kan vara. Vissa arbetar häcken av sig och kämpar för de fattiga och utsatta medan andra ser utlandsposteringen som en soft tillvaro där det finns tid att bevaka sina egna fritidsintressen, och åter andra är nitiska paragrafryttare som egentligen föraktar sitt värdland och dess invånare. Thorfinn lyckas verkligen ringa in orättvisorna och det paradoxala i att som västerlänning leva rikt och isolerat i ett fattigt land samtidigt som man arbetar med sociala frågor.

Som helhet gillar jag Innan floden tar oss. Jag tycker det är en bra bok, men under läsningen ifrågasatte jag alla olika perspektiv som Thorfinn lade fram. Jag förstår att hon vill ge en mångsidig bild av diplomatlivet, men ambassadör Mobergs undfallenhet hade hon säkert kunna beskriva utan att ge honom så mycket utrymme. En sak som jag också saknade med Innan floden tar oss var en förklarande ordlista över sådana saker som till exempel hur en shalmar kameez ser ut. Visst går det att gissa sig till, men jag vill inte behöva googla mig fram till sådana saker för att få en så bra upplevelse av berättelsen som möjligt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar