Fördjupade studier i katastroffysik

Som pocket hos bokus eller adlibri

Det här kan vara en av de mest intellektuella romaner jag läst! Eller så är det bara formen och upplägget som lurar mig. Fördjupade studier i katastroffysik är nämligen upplagd som en universitetskurs, som inleds med kursplan (litteraturlista) och som avslutas med en sluttentamen med flervalsfrågor. Referenser till känd såväl som okänd litteratur, filmer och andra verk bidrar också till den här akademiska känslan av högintellektuellt litterärt verk (se Pessl 2006)

Olyckligt nog har jag läst den här boken uppdelad i omgångar, vilket gjort mitt tillgodogörande av romanen väl upphackat. (Jag var alldeles för optimistisk som påbörjade egenläsningsbok samtidigt som jag hade en massa jobbläsning att ta tag i). Men väl utläst så inser jag att även om jag läst den i ett sträck så hade jag nog inte fått mer klarhet i berättelsen. Mycket förblir gåtfullt. Även efter sluttentamen. Och jag är rätt säker på att jag inte skulle få nån aha-upplevelse även om jag väl läste om den. Och trots detta så vill jag läsa om den. För det här är nämligen en sådan bok som definitivt tål flera omläsningar.

Fördjupade studier... handlar om Blue van Meer och hur hon och hennes pappa, den karismatiske professor Meer, beslutar sig för att ge upp sitt nomadiska liv under Blues sista år i high school. I den nya skolan dras Blue in i gänget av några elever med brokig bakgrund som den gåtfulla filmläraren Hannah Schneider knutit kring sig. Redan i första kapitlet framkommer att Blue finner Hannah död. Huruvida hon är bragt om livet eller om hon själv tillfogat sig skadorna är oklart, men detta är gåtan som man som läsare väntar sig bli löst i slutet av boken. Men allt eftersom Blue berättar bakgrunden och skeendet fram till Hannahs död tillkommer snarare fler gåtor än svar.

Precis som jag hört andra påstå tidigare så har Fördjupade studier... drag som påminner om Den hemliga historien. Collegemiljön i Den hemliga historien är visserligen ersatt med high school-miljö, men här finns det initierade gänget med sin dyrkade handledare, en mordgåta, intellektuella samtal och flera andra liknande drag. Men till skillnad från Den hemliga historien som jag störtgillade från första sidan så ter sig Fördjupade studier i katastroffysik mer ojämn. Visserligen börjar berättelsen spännande, men själva handlingen är inte direkt exalterande förrän kanske någon gång i mitten igen och sen åter igen i slutet.  Men jag älskar Marisha Pessls broderande språk! Och jag älskar hela det här akademiska draget. Och hennes "visuella hjälpmedel", alltså illustrationerna i romanen som Pessl själv tecknat. Och jag tycker mycket om att det här är en bok som kräver mitt tålamod och min tid. Här går inte att snabbläsa inte. Och titeln är fantastisk.

Trots svagheter i framför allt tempo, så hoppas jag att jag kommer att hitta tid till att läsa om den här boken. Innerligt hoppas jag det (även om jag vet att det här med att både finna tid till omläsning och tillåta sig att unna sig omläsning sällan är prioriterat hos mig). Men först måste jag låta romanen och dess historia vila och sjunka in. Lite till.