Finns hos bokus och adlibris |
Lilla Lök är sex år och går i nollan. Han bor med sin mamma och nu när julen nalkas är det dags att börja fundera på vad han önskar sig i julklapp. Lilla Löks (självklart heter han inte Lilla Lök, hans riktiga namn är Stig, men hans mamma tyckte han såg ut som en liten lök när han var liten och därför kallas han så) högsta önskan den här julen är att få en cykel. Och en pappa. Men cyklar är för dyrt säger mamma, och pappor kan man inte önska i julklapp.
Lilla Löks mamma har gång på gång förklarat att hon bara träffade Lilla Löks pappa en gång och att hon inte vet vem han är och att hon inte heller bryr sig om vem han är, men att hon är så himmelskt glad över att hon har Lilla Lök. Men mammas förklaringar hjälper liksom inte när man hela tiden går och undrar vem som är ens pappa och fantiserar om hur det ska vara när man träffar honom. Och det hjälper absolut inte när de andra i klassen undrar och frågar så att Lilla Lök blir helt arg och frustrerad och skriker att han visst har en pappa! En hemlig! Nä, för då börjar de istället fundera över vem som är den hemliga pappan. Kan det vara bydåren Karl? Han som Lille Lök precis börjat lära känna. Han som alla tror kan hypnotisera höns till att gå baklänges.
Frida Nilsson visar återigen hur bra hon är på att gestalta känslor hos barn. God jul, Lilla Lök är en jättefin historia om familj och gemenskap, känslor, vänner och att vara annorlunda som kommer att väcka många tankar och känslor. Just att Nilsson lyfter det här med att inte ha råd med allt gillar jag särskilt. Det är inte så himla ofta man läser om föräldrar med ansträngd ekonomi i barnböcker. Jag gillar God jul, Lilla Lök väldigt mycket, här finns mycket som man kan prata om när man läser boken tillsammans med ett barn. Men så värst julig tycker jag inte att den är. Alltså, jo, budskapet är superjuligt, men jag hade ändå hellre velat ha lite mer tomtetro och sånt i den här typen av bok som ska läsas varje dag som en nedräkning till julafton. God jul, Lilla Lök står sig å andra sidan som en bok att läsa flera gånger under året. Och det är positivt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar