Vi ses när vi ses

Länk till adlibris och bokus

Sommarlovet är slut och nu börjar Dunne tvåan. Som alla tvåor på Dunnes skola brukar göra så ska nu också hennes klass på utflykt till Skansen. Fröken berättar noggrant om vilka regler som gäller och vad de ska göra om de kommer ifrån varandra: "Gå och ställ er där ni såg klassen senast", säger hon. Så när Dunne kommer ifrån sin klass gör hon detta, men hon ser inte skymten av sin klass någonstans. Däremot kommer en annan skolklass dundrande, och minsann om Dunne inte känner igen Ella Frida som kommer hoppsande längst bak! Och med ens har Dunne glömt bort att vara ledsen för att hon tappat bort sin klass. För med en bästis som Ella Frida går det inte att vara annat än lycklig och glad och så smiter de iväg för att leka med varandra.

Men de hinner inte vara borta länge förrän vakter, klasskamrater och arga fröknar kommer och förstör allt det roliga och hela Skansenbesöket slutar med tråkigheter. Väl hemma fortsätter det bara. Pappa har besök av sin tjej Vera och tycker att Dunne ska uppföra sig när allt Dunne kan tänka på är hur hon och Ella Frida skiljdes åt tidigare under dagen.

Nu slutar det som tur är lyckligt (som sig bör med Dunneböckerna) och problemen reds ut. Jag tycker det känns som att Rose Lagercrantz låter Dunne växa med sina läsare. Är det inte lite mer komplicerade relationsproblem och kanske lite mer text i denna femte boken om Dunne? Vi ses när vi ses gör mig hur som helst lika glad och varm om hjärtat som med de andra böckerna om världens lyckligaste Dunne.