Länk till adlibris eller bokus |
Hannah är dock inte den enda som känner sig utanför på lägret. Jonathan gillar att ifrågasätta, det ligger ett mörker över honom och han gillar att teckna demoner och djävlar i sitt block.
En natt vaknar Hannah upp ute i skogen som omger stiftsgården, hon har gått i sömnen och skogen är förbjudet område efter att mörkret lagt sig eftersom det hände något hemskt här för ett antal år sen. Men Hannah är inte ensam i skogen. Hon upptäcker en snyftande och vettskrämd Jonathan och när hon försöker hålla om och trösta honom upptäcker hon att han är helt genomdränkt av blod. Men blodet är inte hans.
Nästa dag har Jonathan åkt hem. Man säger att han har blivit sjuk. Hannah vet inte om hon ska våga berätta för någon av de andra om Jonathan och om blodet. Hände det ens på riktigt? Hannah vet inte vad hon ska tro, men det mest oroväckande är att hon fortsätter att gå i sömnen och vaknar upp i skogen mer än en gång. Ligger det nån sanning i de spökhistorier som berättats på lägret om den unga kvinnan som blev besatt av djävulen och mördade sina vänner på stiftelsegården?
Lena Ollmarks Lägret är en bok som tar upp funderingar kring tro mycket mer än vad jag räknat med och de läskiga inslagen är inte alls så påtagliga som jag tänkt mig. Lägret blir därför mindre av en rysare och mer av en bok om identitetssökande och tro och jag känner mig tyvärr inte helt tillfreds efter att ha läst ut boken. Den saknar något. Och det som ska vara läskigt får en allt för konstlad förklaring i slutändan. Skildringen av hur Hannah hittar sig själv känns däremot genuin och den gillar jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar