Vad hatet gör kan ingen fatta

Marie-Chantal Longs Vad hatet gör kan ingen fatta från 2010 är en tät psykologisk thriller som jag fortfarande minns som riktigt krypande obehaglig läsning. Det är en sån historia som man efter hand inser kommer att sluta riktigt illa varför man med spänning och ångest läser vidare. 


Marthas föräldrar är skilda, mamman har en ny familj som hon är upptagen med. Marthas pappa har hittills varit Marthas stora stöd och hennes vän men nu har pappan träffat Solveig, en ung nordisk skönhet som han är helt betagen i. Och Martha hon känner sig inte längre sedd av någon. Hon bär på stort hat inom sig, ett hat gentemot sin mamma som bara bryr sig om sin nya familj, ett hat gentemot Solveig som stulit hennes pappa och ett stort självförakt mot sig själv. För Martha är en stor tjej. Hon är alltså inte bara lång och har kraftig benstomme, nä, Martha är riktigt stor. Överviktig, fet, tjock. Och Marthas självhat och självförakt är så stort att hon inte låter någon komma nära och därför har hon heller inga vänner. 


Nu är det dags att börja gymnasiet och Martha har valt att gå dansprogrammet. Inte för att hon är bra på att dansa eller för att hon gillar att dansa, Dans har hon valt enbart för att provocera och hon har bestämt sig för att vara mest fel av alla. Martha vet att hennes nya klasskompisar ser ner på henne, tycker att hon är fel, ful, tjock. Och Martha tänker se till att fortsätta vara fel. 

Men i Marthas klass börjar också en kille som heter Adde. Adde sticker precis som Martha ut, han är kortväxt, men han är också en gudabenådad dansare. Martha och Adde finner varandra genom sitt utanförskap och blir kompisar. För Adde vågar Martha berätta hur hon känner sig sviken av framför allt sin pappa. Det är Adde som kommer på idén om att man faktiskt skulle kunna få Solveig att försvinna och de börjar planera en kidnappning. Men det är först efter ett tag som Martha inser att Adde faktiskt menar allvar med planerna och då är det redan för sent. Martha har dragits in i något som ligger totalt utanför hennes kontroll. 

Long berättar utifrån Marthas perspektiv, vi får följa hennes tankar, hennes känslor och ibland känns det som att man är inuti Martha. Man är så nära och man känner och förstår henne. Man tycker samtidigt synd om henne som man tycker att hon är självdestruktiv och onödigt hård. Vad hatet gör... är fängslande svart sträckläsning som visar vad som kan hända med någon som aldrig får den bekräftelse som hen behöver.