Familjen knyckertz

länk till adlibris och bokus

Familjen Knyckertz är inte som vilken vanlig familj som helst. I familjen Knyckertz gillar man att ta andras saker, det är nästan så att de inte kan låta bli. Pappa Bove har en förkärlek för cyklar (i garaget står inte mindre än sju cyklar utan framhjul, eftersom folk envisas med att låsa fast framhjulet i cykelställ och annat), mamma Fia, som är smal som en sticka, kan utan vidare ta sig in nästan var som helst, och lillasyster Ellen, eller Kriminellen som hon egentligen heter, har nästan blivit kändis för sitt äppelpallande. I familjen Knyckertz vill inte ens mamma erkänna om det var hon som spillde det där glaset med mjölk, och när Ellen säger att storebror Ture vill bli polis när han blir stor får hon skäll av mamma för att säga elaka saker. Men Ture gör det ingenting, för han vill bara göra sånt som man får lov att göra. Aldrig att han tar med sig något utan att fråga om lov eller betala för sig, och till skillnad från de andra i familjen så tycker Ture att grannen Paul Isman (gissa vad han jobbar med) är en riktigt trevlig karl. Det här är faktiskt ett bekymmer för mamma och pappa Knyckertz som inte kan låta bli att oroa sig för sin son.

Nu är det snart Tures födelsedag och det enda han önskar sig är en jättestor polkagrisklubba som finns i Gottisgrottans skyltfönster. Självklart ska Ture få den där klubban i födelsedagspresent. Men att knycka klubban från Hollie Tender, som äger Gottisgrottan, visar sig vara lättare sagt än gjort. Efter ett misslyckat försök från Ellens sida bestämmer sig mamma och pappa Knyckertz för att hjälpa till för nu börjar det bli ont om tid.

Jag blir tokcharmad av Anders Sparrings Familjen Knyckertz och födelsedagskuppen. Det är knasigt och roligt och jag älskar alla ordvitsar (eller namnvitsar). Bara det här med att man döpt sin hund till Snuten, så att man kan säga Truten Snuten när han skäller (Truten säger förresten inte Vov som andra hundar, han säger Bov...). Och så älskar jag givetvis Per Gustavssons snygga illustrationer. Ja, trots att familjen Knyckertz är tjyvar, bovar, skurkar, ja, you name it, så går det inte att ogilla dem. Det här är en jättehärlig bok.