Flickan som kom till Auschwitz

Judar, homosexuella, romer, funktionshindrade, kriminella förbrytare eller politiskt oliktänkande, är de grupper av människor som man ofta förknippar med förintelsens offer. Men sen fanns det också de som bara hade otur. Sådana som Kazimiera, katolsk polack som befann sig på fel ställe vid fel tillfälle och som inte hade papper att styrka sin identitet med. Det finns troligtvis fler historier liknande Katjas, säkert fanns det fler som Katja vars öde gick så mycket sämre. För Katja överlevde trots allt.

Kazimiera föddes i Polen 1925. När kriget bröt ut drogs i stort sett alla tyska män ut i kriget, men fabriker och gårdar och annat arbete måste ju fortfarande skötas, varför tyskarna tvångskommenderade de ockuperade polackerna till att arbeta i Tyskland. Kazimiera blev som femtonåring helt enkelt skickad som tvångsarbetare till en bondgård i Österrike där hon och en annan flicka fick arbeta hårt. Kazimiera vantrivdes och bestämde sig för att rymma tillsammans med en annan tjej. Men på tågstationen hoppade de på fel tåg. Och istället för att åka hem till Polen hamnade Kazimiera i Auschwitz.

Därefter skickades hon från det ena lägret till det andra. Vid krigsslutet kom hon till Sverige som 20-åring. Här träffade hon så småningom sin make Sture och bytte namn till Katja. Precis som många som upplevde och var med om förintelsen pratade Katja sällan efteråt om vad hon upplevt. Det var ingen hemlighet vad som hänt, men inget som man pratade om. Men en dag kände Katja att det var dags att berätta sin historia och kontaktade Sören Sommelius som skrivit ned Katjas upplevelser i Flickan som kom till Auschwitz.