Tonårstjejens dagbok

Länk till adlibris och bokus

Det är inte så lite tabu kring att läsa någon annans dagbok och att därför få möjlighet att öppet läsa autentiska dagbokstexter utan att behöva smussla med det känns lite som att ha fått ett enormt förtroende, även om det nu är noggrant utvalda texter och även om det här förtroendet verkligen inte bara ges mig.

Jag skriver inte dagbok längre. Men från och till i perioder under i stort sett hela min tonårstid skrev jag dagbok och hur många tonårstjejer tillsammans med mig har väl inte skrivit av sig känslor och skrivit ner hemligheter i en dagbok. Det är faktiskt slående hur det går att känna igen sig i ett flertal av dagbokstexterna.

Det är en salig blandning av ämnen som tas upp, allt från första kärleken, minnen från resor eller konserter, vänskapsrelationer, längtan, sorg, drömmar. Det är dagboksanteckningar som är skrivna i affekt eller som är skrivna med större eftertanke och begrundan. De äldsta (den äldsta är från 1904), som är skrivna med skrivstil, kan vara rätt så svårlästa och återges som tur är även transkriberade. Tonårstjejens dagbok ger en tydlig vittnesbörd om hur dagboken kan vara lika mycket en kompis att berätta glädjeämnen för som en tröstevän när livet är tungt och jobbigt.

Daniela Auerback och Lovisa Henoch, upphovskvinnorna till Tonårstjejens dagbok, är båda utbildade på konstfack och insamlandet av dagbokstexterna har faktiskt sitt ursprung i ett större konstnärligt projekt där texter samlats in från skolbesök, arkiv och äldreboende.