Flora Banks förlorade minne

Länk till adlibris och bokus

När Flora Banks var tio år fick hon en tumör i hjärnan. När hon var elva opererades tumören bort men konsekvenserna blev att Flora ända sen dess lider av anterograd minnesförlust. Det betyder att Flora kommer ihåg sådant som har med det motoriska att göra (sätta på duschen, koka en kopp te och så vidare) och Flora minns också allt från innan hon fyllde elva år. Men allt nytt hon är med om fastnar inte och hennes minne nollställs ett par gånger varje dag, vilket gör att Flora kan bli väldigt förvirrad. För varje gång hennes minne nollställs är hon återigen en tioårig flicka. Flora har därför lärt sig metoder för att fungera i sociala sammanhang, till exempel skriver hon ned viktiga saker eller sådant hon behöver komma ihåg på lappar, i en anteckningsbok hon ständigt bär med sig och på sina armar. Det funkar faktiskt hyfsat och till sin hjälp har Flora också sina föräldrar och sin bästa vän Paige.

På en fest, avskedsfesten för Paiges pojkvän som ska till Svalbard och plugga, kysser Flora en kille. Men det är inte vilken kille som helst utan Paiges pojkvän Drake. I vanliga fall skulle Flora inte minnas vad hon gjort när hon vaknade nästa dag, men det gör hon! Hon minns Drake och hon minns kyssen. Det måste alltså betyda något. Kanske är det hennes minne som håller på att reparera sig?

Flora lever för detta enda minne (men glömmer så klart varför Paige som är hennes enda vän, inte längre vill prata med henne) som ger henne hopp om att hon kanske ska börja fungera normalt igen. Och medan Floras föräldrar måste skynda iväg till Paris för att ta itu med en familjeangelägenhet så beslutar sig Flora för att hon ska sticka till Svalbard, till Drake som får henne att behålla sina minnen.

Emily Barr har skrivit Flora Banks förlorade minne som jag tycker har en väldigt intressant story.  Det jag mest gillar är att man får sätta sig in i Floras situation, uppleva den förvirring hon upplever när hennes minne nollställs och det i sig ger mig en aha-upplevelse av hur till exempel dementa personer kan uppleva sin värld. Även om jag nu gillar storyn, så håller den inte riktigt hela vägen. Här finns några logiska luckor (föräldrarna som lämnar sin sjuttonåriga förvirrade dotter för att åka till Paris till exempel) och framåt slutet började jag också ana hur saker och ting låg till. Men ändå gillade jag Flora Banks förlorade minne så pass att jag mer eller mindre sträckläste boken.