Neverworld

Länk till adlibris och bokus

Marisha Pessl slog igenom stort med Fördjupade studier i katastroffysik som kom 2006, en bok jag kämpade mig igenom för nåt år sen, men som jag uppenbarligen ändå tycke rätt bra om inser jag när jag läser vad jag skrivit om den. Jag hade nämligen fått för mig att jag inte gillade den. Och det var därför med viss tveksamhet jag började läsa Pessls senaste roman, Neverworld, eftersom jag trodde att denna skulle kunna bli lika kämpig att läsa. Men ingalunda! Storyn i Neverworld tilltalar mig och till skillnad från Fördjupade studier... tror jag att jag faktiskt kommer minnas handlingen.

Det har gått ett år sen Beatrice träffade sina gamla vänner från college. Hon har inte träffat dem sen hennes pojkvän, Jim, återfanns död ett par veckor innan examen. Hon orkade inte, ville inte, utan drog sig helt enkelt undan gänget som hon tillhört, ett gäng som svetsats samman av just Jim. Men efter en inbjudan från en av vännerna att vara med och fira födelsedag beslutar sig Bee, som hon kallas, att åka och träffa sina fyra gamla vänner med en viss förhoppning om att de ska kunna prata om Jims död och vad de kände till om de mystiska omständigheterna kring hans död. Ingen av vännerna har förväntat sig att hon skulle komma och det är ett rätt så avmätt välkomnande som möter henne. Stämningen är liksom inte den bästa. Trots att Jim inte nämns med ett ord under hela kvällen.

Kvällen slutar med att hela gänget råkar ut för en bilolycka som de tror sig klara sig oskadda från. Men nästa dag knackar en mystisk man på dörren, han presenterar sig som Väktaren, och det han berättar borde inte vara möjligt. Enligt Väktaren befinner sig de fem vännerna i Neverworld, ett ställe mellan liv och död, för i själva verket, i den riktiga världen, så omkom alla utom en av vännerna i den där bilolyckan kvällen innan. Neverworld fungerar som ett slags tidsloop i vilken ungdomarna upplever samma dag, dagen för olyckan, om och om igen fram tills dess att de gjort ett enhetligt beslut om vem av dem som ska överleva. Men alla vill så klart överleva och efter ett antal vakor som inte leder någonstans börjar var och en att hantera tillvaron i Neverworld på sitt eget vis. Det är en märklig värld där handlingar inte får några konsekvenser och där samma dag kan upplevas på tusen olika vis. Men snart börjar tillvaron krackelera och det står mer och mer klart för alla att ett beslut måste fattas och att det beslutet går hela vägen tillbaka till Jim och hans sista dygn i livet. Det är dags för hemligheter att komma fram i ljuset och det är dags för var och en av vännerna att rannsaka sig själva.

Neverworld är som ett betydligt mörkare Måndag hela veckan. Det är ett spännande mardrömslikt scenario Pessl målar upp samtidigt som hon får till något av ett klassiskt who-done-it-mysterium för ja, givetvis så har Jim bragts om livet och detta mysterium måste lösas. Det är originellt även om karaktärerna lämnar en del att önska. Framför allt de manliga karaktärerna känns väldigt vagt tecknade och jag tycker det är svårt att känna ens det minsta för någon av dem. Men som sagt, en originell och spännande berättelse med ett slut som åtminstone inte jag kunde förutsäga.

Tack till Modernista för recensionsexet!