Inte min dickpic

Länk till adlibris och bokus

Henning är fjorton år och går just nu igenom sitt livs värsta kris. Någon har skickat en dickpic i hans namn till Elsa, tjejen han är kär i, vilket så klart hela skolan nu vet om. Inte nog med det, hans kompisar har tagit avstånd från honom och vill inte längre ha med honom att göra. Trots att Henning faktiskt är oskyldig! Fotot föreställer ju inte ens hans snopp! Men det hjälps inte. Alla på skolan tror numera att Henning är en pervers tönt som dessutom sitter och skiter på skolans toaletter på rasterna varför han därmed också börjar kallas för Bajsmannen.

Det stämmer förvisso att Henning låser in sig på toaletten på rasterna, men det är ju för att gömma sig. Och av en händelse träffar Henning Edie på skolans toa. Edie sticker minst sagt ut med sitt silverfärgade hår och sminkade ögon, men Edie och Henning bondar och Edie verkar dessutom vara den enda på hela skolan som står på Hennings sida nu.

Den stora frågan är kvarstår dock: vem har skickat bilden? Vilka fiender har Henning? Det kan vara grobian-gänget som alltid störar sig (de som kallar Henning för Bajsmannen och numera också bög efter att han börjat hänga med Edie). Det kan också vara Elias, Hennings egen bror som är satanist. Det kan kanske också vara Hugo, Hennings före detta bästa vän som, visar det sig, också är kär i Elsa.

Linda Skugges Inte min dickpic är skriven i dagboksform och blandar verkligen högt och lågt. Funderingar över kompisar och kärlek, familj och syskon blandas med Sartre och Andy Warhol och sex. Självklart upptar sex en stor del av en tonårskilles hjärna. Men i det här fallet blir det lite för mycket fokus på snoppar och att runka. Åtminstone för min smak. Jag blir trött på att varje kapitel mer eller mindre avslutas med att Henning ska gå och runka eller måste avbryta sina dagboksanteckningar för att runka och så vidare.