Emma, 17 år, vaknar upp ur koma efter en bilolycka. Hennes föräldrar har omkommit och hennes lillebror har blivit stum. Den enda släkting som kan ta hand om syskonen är Emmas farbror Harry som verkar tycka att hela olyckan är Emmas fel. Emma själv kommer inte ihåg någonting från olyckan och har heller inget som helst minne från tiden precis innan olyckan. Dessutom har hon svårt för att skilja drömmar från minnen och saker som verkligen hänt. Något står inte rätt till och allt tycks leda tillbaka till hennes pappas hemligklassade forskning inom kvantfysik på en militärbas i Nevadaöknen.
Johnsen är skicklig på att bygga upp spänningen i sina böcker och liksom i Tre-serien är det korta kapitel som ofta slutar med cliffhangers vilket skapar ett bra driv i läsnignen. Det är svårt att släppa boken när man väl kommit in i berättelsen. Karaktärsskildringen är dock aningens platt och jag hade gärna lärt känna Emma lite bättre. En eloge till Johnsen också för att han lyckas förklara kvantfysiska fenomen så att även jag förstår!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar