Den otursförföljde Max Crumbly

Länk till bokus och adlibris

Rachel Renée Russell har gjort succé med Nikkis dagbok och hon är nu aktuell igen med en ny serie som följer i samma anda som Nikkis dagbok. Den otursförföljde Max Crumbly. Skolans hjälte är en humorbok berättad med många serieliknande illustrationer och ett typsnitt som nära nog påminner om handstil.

När Max Crumbly var liten drabbades han ofta av svår astma och panikattacker och på grund av den stress som det orsakade Max så valde hans föräldrar att låta Max ha hemundervisning med sin farmor istället för att gå i vanlig skola. Men nu, äntligen, har Max börjat i en vanlig klass på South Ridge Middle school (jag chansar på att Max är ca 13-14 år). För Max är det ytterst viktigt att allt går bra så att han inte riskerar att få gå tillbaka till hemundervisning och det mesta går också hyfsat bra. Men inte allt. På skolan går också Doug Thurston som är värsta mobbartypen och hans nya hobby tycks vara att låsa in Max i hans eget skåp.

Höjden av otur är det när Max under en och samma dag blir inlåst i sitt skåp två gånger. Och till råga på allt blir fast och bortglömd i sitt skåp när skolan stänger för dagen. Och som om inte detta vore nog så händer detta precis innan skolan hålls stängd för tre dagars långhelg. Max kan inte be någon om hjälp och eftersom hans föräldrar tror att han ska vara hos sin farmor och vise versa så är det ingen som kommer att sakna honom förrän skolan börjar igen efter helgen.

Låter detta som en typisk skolans hjälte? Njä, inte direkt, va. Men det händer ändå en del oväntade saker som plötsligt får Max att framstå som skolans främsta superhjälte. Om nu bara inte om vore...

Max Crumbly är faktiskt rätt så skojig. I små portioner. För det blir lätt hurtigt och klämkäckt och lite tröttsamt efter ett tag. Och allt är dessutom så väldigt amerikanskt så att en del känns konstlat i mina svenska ögon. Jag både köper och förstår att Russell gärna vill få killar som läsare, Nikkis dagbok är ju trots allt rätt tjejig, men Max känns tyvärr inte vidare nytt eller fräscht utan framstår i min aögon mest som en efterapning av såväl Nikkis dagbok som av Jeff Kinneys Dagbok för alla mina fans. Men oavsett mitt lätt ljumma betyg så lär Max Crumbly finna sina läsare utan problem.

Tack till Modernista för rec.exet.