Wursten och veganen

länk till adlibris och bokus

Wursten. Det är Bodil det. Wursten började hon kallas som liten eftersom hon gillade korv väldigt mycket och Wurst är ju det tyska ordet för korv. Sen har det liksom hängt med. Den här sommaren, sommaren efter sexan, är sommaren då Wursten och hennes bästis sen hon var fyra år, Veronika, börjar glida ifrån varandra. Veronika har börjat växa ifrån Wursten och hänger hellre med Emmy och killarna vid utomhusbadet, snackar om mens och killar och är allmänt tonårsfnittrig. Men Wursten är inte riktigt där än och hon känner sig mest utanför.

Mitt i allt detta, när Wursten börjat känna sig riktigt utanför, så dyker Diana upp. Diana är nyinflyttad och hon har bestämt att hon och Wursten ska bli vänner, och så blir det. Och helt plötsligt så har Wursten utan att egentligen haft så mycket att säga till om genomfört sitt livs första politiska aktion. Diana är nämligen vegan och hon övertalar Wursten om att de ska göra en aktion mot köttindustrin genom att helt enkelt bryta sig in i kiosken vid utomhusbadet och byta ut alla korvar mot veganska korvar. Det går väl på ett ungefär som det var tänkt, men ändå inte riktigt.

Wursten och veganen är Åsa Asptjärns första bok för mellanåldern och även om jag nog tycker att hennes böcker om Emanuel Kent är snäppet vassare så är det här en rakt igenom rolig och rätt så oförutsägbar bok. Asptjärn fångar skickligt pinsamma situationerna utan att det blir krystat och det går absolut att känna igen sig i Wursten och den känsla av ensamhet hon upplever i början innan Diana dykt upp. Jag gillar att Wursten dessutom tecknas som en stark tjej som inte tar nån skit. Veronika och Emmy må tycka att hon är en tönt, men mesig är hon verkligen inte!