Stanna

Länk till adlibris och bokus

Ester har alltsedan studenten för nåt år sen jobbat i ett antikvariat. Hon älskar böckerna, men avskyr sin chef. Tillsammans med bästa kompisen Hanin delar hon en liten etta i Stockholm och när Ester inte jobbar ser Hanin till att det händer nåt mer i Esters liv förutom jobbet i antikvariatet, tillsammans festar de och Hanin är den som pushar Ester att våga ta kontakt med Eli, den gänglige killen som en dag dök upp i antikvariatet för att köpa en bok om Frida Kahlo och som Ester bara inte kan sluta tänka på.

Det blir de två till slut och allt känns så himla rätt! De har gemensamma intressen och passar perfekt för varandra på alla sätt och vis. När Elis mamma blir sjuk, riktigt svårt sjuk, är Ester där och stöttar. Men allt som tiden går och Elis mamma blir sjukare och Eli själv blir mer nedstämd, börjar Ester känna sig både otillräcklig och åsidosatt. Det går inte längre att hålla lågan i Elis och Esters förhållande vid liv och det som förut varit den bästa tiden i Esters liv börjar gå åt att bli den värsta någonsin.

Stanna är Flora Wiströms debutroman som handlar om att vara runt tjugo och uppleva den riktigt stora kärleken, om att vilja ge allt av sig själv utan att räcka till, om att vilja leka och vara ung samtidigt som kärleken ställer krav och man istället går vilse i sig själv. Stanna handlar också om vänskap, den där riktigt starka som kan finnas mellan två personer som känner varandra utan och innan. Wiströms prosa är ljuvlig att läsa, poetisk på sina ställen, lite prettovarning tyckte jag dock det var på sina ställen med de många kulturella och litterära name-droppningar. Men annars gillade jag Stanna väldigt mycket, speciellt som den bjuder på mycket igenkänning från livet som tjugo-någonting.