Iskalla skuggor

Länk till adlibris och bokus

Iskalla skuggor - skräckhistorier för orädda följer i samma stil som Vandraren utan ansikte som kom häromåret där längre skräckhistorier varvas med mycket korta berättelser som med bara ett par meningar lyckas framkalla iskalla kårar längs med ryggraden. De elva längre berättelserna är många gånger vardagsnära, om än med ett oundvikligt övernaturligt inslag, och utspelar sig i miljöer eller situationer som det går att känna igen sig i. Det är inte alltid berättelserna slutar väl och många fortsätter därför att kittla fantasin och trigga skrämselnerverna långt efter att man läst klart. Bäst gillar jag nog Nedräkning och Barn med svarta ögon vars slut just är så osnälla som skräckhistorier ska vara.

Vandraren utan ansikte skrev Andreas Palmaer på egen hand men i denna nya bok har han samarbetat med Åsa Anderberg Strollo som visar att hon minsann också behärskar skräckgenren.