Suicide Club

Länk till adlibris och bokus

Det är ett nytt fräscht grepp Rachel Heng tagit på dystopin i Suicide Club. Istället för krig och människans undergång har hennes framtid istället ett överdrivet fokus på hälsa och välmående. Långlevarna tillhör samhällets toppskikt och lever hyfsat inrutade liv med typ mat- och sovklockor med tid för träning och meditation och så vidare. Och så klart äter man helst sin mat i flytande form, en så kallad Nutripak-måltid.

Lea har fyllt hundra, men ser inte ut att vara en dag över fyrtio-femtio-års strecket. Hon tillhör de så kallade långlevarna, de som har rätt genetiska förutsättningar för ett långt liv och som får hjälp av staten(?) att fortsätta bevara sina kroppar unga genom att efterhand byta ut delar som börjar bli skröpliga och få åldersrynkor. Hon är på god väg att bli antagen till programmet som ska göra henne odödlig, men när hon en dag får syn på sin pappa som hon inte sett på flera decennier blir hon så förvirrad att hon kliver rakt ut i vägen och blir påkörd. Det befaras att Lea har försökt ta sitt liv och hon sätts under bevakning. Men värst av allt är att hon riskerar att inte längre få bli en odödlig.

I samma veva får Lea nys om vem som kan ligga bakom Suicide Club, en organisation som stämplats som terrorister och vars medlemmar är långlevare som helt enkelt vill dö. Men eftersom de inte kan dö på naturligt vis måste de begå självmord. Lea försöker infiltrera Suicide Club i ett desperat försök att kunna ge informationen till staten och på så sätt åter kunna bli antagen till att bli en odödlig.

Så här: Det tar ett bra tag innan handlingen börjar utkristallisera sig och här finns tyvärr många frågetecken i Hengs värld. Varför inte alla får möjlighet att bli långlevare förklaras inte närmre mer än att de har fel gener. Och långlevarna tycks dessutom inte ges något alternativ utan förutsätts vilja leva för evigt, varför man nu skulle vilja det? Lea är en rätt så osympatisk karaktär som med tanke på att hon är över hundra år gammal borde vara smartare än hon beter sig (har det att göra med att boken ges ut som en ungdomsbok? Det ska vara lättare för tonåringar att relatera till ogenomtänkta idéer osv?) Nja. Det här är inte direkt den bästa bok jag läst även om Hengs idé känns fräsch. Hon lyckas bara inte riktigt ro hem sitt eget världsbygge. Men omslaget! Det är riktigt riktigt snyggt! Gilla på det.

Tack till Modernista för recensions exet!

Expedition Kanchenjunga

Länk till adlibris och bokus

Först och främst: Michelle Paver är helt fenomenalt skicklig på att skapa den där kusliga stämningen som får nackhåren att resa sig. Expedition Kanchenjunga är den tredje av Pavers spökromaner som jag läst och jag tror tyvärr inte hon skrivit fler. (De andra heter Evig natt och Skräcken på Wakenhyrst). Men jag hoppas att hon inte skrivit sin sista spökroman för det är en ren njutning att läsa hennes historiskt förlagda nagelbitar-romaner.

Kanchenjunga ligger i Himalaya och är världens tredje högsta berg, ett berg som ingen år 1935 klarat att bestiga än. Men fem brittiska gentlemän ger sig på ett nytt försök. De är så klart erfarna bergsklättrare och expeditionen är noga planerad och klättrarna är pålästa. Största inspirationen är hämtad från en expedition som genomfördes trettio år tidigare. Man kom nära toppen, dock inte hela vägen och hela expeditionen slutade i en tragedi. Fem av sju medlemmar ur expeditionen förolyckades. Dock lyckades man bara bärga fyra kroppar.

Stephen följer med på expeditionen såsom läkarkunnig och det är med honom som berättarröst som vi följer gruppen klättrare allt högre upp på berget. Ju högre upp expeditionen kommer desto bistrare blir klimatet och Stephen får se till att lindra såväl höjdsjuka som köldskador. Det han inte är beredd på är den påverkan han känner från den tidigare expeditionen, den som misslyckades så fatalt, och hur närvarande de förolyckade bergsklättrarna fortfarande tycks vara. Speciellt en av dem.

Ester Tagg

Länk till adlibris och bokus

Ester Tagg har bott på barnhemmet Silverskeden sedan hon bara var en liten bebis. Det enda Ester har kvar från sina föräldrar är en halv karta med ett flygande piratskepp på. Ända sen Ester var liten har hon varit övertygad om att kartan är en skattkarta och att hennes föräldrar finns ombord på det flygande piratskeppet.

En dag ser Ester en bild på ett likadant piratskepp i tidningen. Det står att skeppet kommer att landa på stadens torg för att proviantera inför att de ska bege sig ut och leta efter en legendarisk skatt. Med tanke på att Ester om bara tre dagar fyller tio år och då kommer att säljas till en fabrik för att jobba så vet hon att hon inte kommer att få tillåtelse att gå till torget för att titta på skeppet. Men Ester smiter iväg, lyckas smita ombord och gömma sig, hon ska ju bara se sig omkring lite, men helt plötsligt befinner sig skeppet uppe i luften! Det har redan lättat ankare.

När besättningen upptäcker att ett barn smitit ombord är det för sent att vända om. Kapten Stålhjärta är hemskt förargad, men det skulle bara sinka dem ännu mer att vända tillbaka nu och Ester skickas ner till kabyssen där hon får hjälpa till med att laga mat. Snart upptäcks det att Esters karta faktiskt är ena halvan av en riktig skattkarta. Och den andra halvan har nämligen Kapten Stålhjärta!

Ester Tagg och den flygande holländaren är första boken av tre om Ester Tagg. Linn Åslund har skrivit ett riktigt piratäventyr med steampunkiga ingredienser. Den här gillade jag!

Kyla

Länk till adlibris och bokus

Det är vinter, temperaturen har sjunkit neråt minus trettio grader, inte alls ovanligt i Aleå som ligger högt upp i norra Sverige. Sofia och hennes bröder Simon och Theo är ensamma hemma, deras föräldrar är på resa till Thailand och väntas hem först om ett par dar. Just när Sofia håller på att poppa popcorn till filmen de ska kolla på så slocknar allt. Det tycks vara ett stort strömavbrott i hela deras kvarter. Istället för att kolla film blir det tända ljus och spela spel. Också rätt trevligt. När det går och lägger sig för kvällen är de förvissade om att strömmen kommer att ha kommit tillbaka under natten. Men när de vaknar nästa morgon är lägenheten kall, kylan utifrån börjar leta sig in, och det är fortfarande mörkt. Inte ens deras mobiler har någon täckning och från kranarna kommer inget vatten.

Det är mörkt ute åt vilket håll man än tittar och så vitt Sofia och hennes syskon vet kan hela Aleå, kanske hela kommunen eller mer vara utslaget. Men hur länge? Och hur länge vågar man vänta i lägenheten utan att göra något själva? Syskonen bestämmer sig för att ta sig till sin morfars stuga några mil utanför stan. Där finns vedeldad spis och egen brunn - med andra ord, där finns värme och vatten.

Till stugan kommer så småningom även Elias som är Simons bästa kompis och killen som Sofia kanske är ihop med. Helt avskurna från omvärlden kämpar de för att överleva en dag i taget. Nu har de värme och vatten, men maten då? Kommer den att räcka?

Kyla av Therese Henriksson är en väldigt realistisk skildrad roman om hur sårbara vi blir när vårt samhälle slås ut. Det är spännande och otäckt men framför allt tankeväckande hur mycket vi förlitar oss på att allt bara ska fungera. Henriksson får oss också att fundera över vad en krissituation kan göra med människor: är det självklart att man hjälper varandra i nöd eller kommer man helt egoistiskt att köra över andra människor och bara tänka på sig själv? Kyla är en alldeles utmärkt bok som är svår att sluta läsa när man väl börjat.

Sci-fi-klassiker

Länk till adlibris och bokus

För inte så länge sen läste jag Per Demvalls bearbetning av H.G. Wells Världarnas krig och blev mycket förtjust. Så pass så att jag lovade mig själv att läsa Per Demervalls två andra bearbetningar av Wells klasiker, nämligen Den osynlige mannen och Tidsmaskinen. Jag blev möjligen inte lika hänförd nu, men båda berättelserna är intressant läsning och snyggt bearbetade.

Den osynlige mannen kom första gången ut 1897 och handlar om vetenskapsmannen som undersöker varför vissa vattenlevande djur är genomskinliga och som blir nyfiken på om man inte skulle kunna göra däggdjur genomskinliga på samma vis. Han genomför ett experiment på sig själv som slutar med att han blir helt osynlig. Tyvärr blir han av med sina anteckningar om experimentet och kan inte hitta ett botemedel, men han lider inte särskilt av detta. För istället upptäcker han vilka fördelar han får såsom osynlig och allt han kan göra och komma undan med ostraffat.

Länk till adlibris och bokus

Tidsmaskinen som gavs ut redan 1895 anses vara den första berättelsen om tidsresor och berättar om tidsresenären, en man som skapat en maskin som kan resa framåt eller bakåt i tiden. Efter att ha gjort en sådan här tidsresa som slutar 800 000 år fram i tiden lyckas han efter många om och men återvända till sin tid för att berätta om det förskräckliga han har upplevt i framtiden. Det är en framtid där utvecklingen gått åt fel håll och människorna inte längre är herrar över sig själva.

Trots att Wells möjligen tog i aningens (en smula bara) när han placerade sin tidsresenär 800 000 år fram i tiden så är detta ändå ett framtidsscenario som otroligt nog, och säkert mycket tack vare Demervalls illustrationer, gör berättelsen greppbar.

Kort och kusligt

Länk till adlibris och bokus

Häxträdet och andra skräckberättelser av Louise Cooper är en samling korta, i några fall endast ett par rader långa, berättelser att läsa och förfasa sig över. Det är kort och kusligt som det också står på boken. Berättelserna är lättlästa och handlar i flertalet fall om barn som råkar illa ut på endera obehagligt vis. Till exempel har vi historien om flickan som gömmer sig i en kista uppe på vinden när man leker kurragömma, berättelsen om monstret under sängen eller sägnen om vad som händer om man tillbringar midsommarnatten på en kyrkogård.

Personligen tycker jag inte att det är så värst skrämmande berättelser, men för den lättskrämde på mellanstadiet kan de nog framkalla iskalla kårar. Bäst tror jag att historierna funkar om man läser dem högt tillsammans för varandra för att exempelvis trissa upp en mysryslig kuslig stämning.

Spionerna i Oreborg

Länk till adlibris och bokus

Spionerna i Oreborg, Jakob Wegelius debutbok från 1994 har kommit i nyutgåva! Detta är en bok som gått mig förbi så att boken ges ut på nytt är mer än välkommet.

När magister Nillebu lånade ut en spionroman till kommendanten på Snårholmarna anade han nog aldrig vad han skulle komma att ställa till med. Och gör det kanske fortfarande inte. Under ett par dagar skakades hur som helst den lilla staden Oreborg ute i Skärgårdshavet av en stor spionskandal när hemliga uppgifter hamnade i helt fel händer och såväl spioners och piraters som handelsmäns rykten riskerades att tillintetgöras.

Jag älskar berättarstilen i Spionerna i Oreborg, Wegelius parodierar friskt med spionromanen samtidigt som han tar sin egen berättelse på stort allvar. Missförstånd, antaganden och ett stort hemlighetsmakeri för berättelsen framåt och tillsammans med Wegelius detaljrika illustrationer och humorn i berättelsen blir detta en alldeles lysande högläsningsbok att drömma sig bort i.

Doften av ett hem

Länk till adlibris och bokus

Det här är en bok som ser ut att vara en helt annan slags bok. Jag visste inte mycket om Doften av ett hem annat än att en kollega lovordat den och lånade sålunda hem den över jul. Den ser ju spännande ut, tänkte jag och förväntade mig att svepas med i en spänningsroman, kanske lite åt det läskiga hållet. Men trots att författaren heter Bonnie-Sue Hitchcock så är Doften av ett hem ingalunda någon thriller eller liknande spänningsberättelse. Men definitivt en medryckande och välskriven bok.

I Doften av ett hem lär vi känna fyra ungdomar som alla lever i Alaska i slutet av 1960-talet.

Ruth är uppvuxen i det lilla samhället Fairbanks i Alaska. Efter att ha förlorat sina föräldrar bor hon och hennes lillasyster hos mormor, en stram kvinna som inte är tillnärmelsevis så kärleksfull som Ruth kommer ihåg sin egen mor som. När Ruth blir gravid skickar hennes mormor utan ett ord iväg henne till ett nunnekloster.

Dora kan inte längre bo hemma på grund av sin våldsamma pappa och får istället bo med Dumplings familj som tar henne under sina vingar. Hon längtar efter att få höra till, men vet inte om hon kan våga hoppas på att hon verkligen ses som en i Dumplings familj.

Alyce drömmer om att dansa och är en skicklig dansös, men hon vet att hon måste ge upp sina drömmar eftersom uttagningarna till en dansskola hålls under sommarlovet och under sommarlovet är hon med sin pappa på fiskebåten. Precis som alla andra somrar.

Hank har tillsammans med sina yngre bröder rymt hemifrån. Ingen av bröderna står ut med sin mammas nya karl och hoppar därför på ett kryssningsfartyg som fripassagerare. Men när mellanbrodern faller överbord faller ansvaret tungt på Hank.

Alla fyra försöker skapa sig egna liv, bryta sig fria från traditioner, det förflutna eller från familjeband. Och alla fyras livsöden korsas under läsningens gång. Det är snyggt gjort. Jag gillar också att handlingen är förlagd till vad som nästan känns som utkanten av världen. Det är glesbygd, vintrarna är långa och kalla, under de varma månaderna är naturen vild och otämjd.