Pojke av trä

länk till adlibris och bokus

Hedda är den där ensamma tjejen. För det mesta på rasterna sitter hon och läser i det bortglömda skolbiblioteket nere i källaren. Men en dag söker Felix upp henne. De har gått i samma klass i flera år men aldrig pratat med varandra. Felix tillhör de coola, de som räknas, och han skulle aldrig få för sig att synas tillsammans med Hedda. Men nu behöver han henne. 

Av ren nyfikenhet följer Hedda med Felix hem till honom. Hon är så klart rädd att han driver med henne, speciellt när han uppmanar henne att inte bli rädd, inte skrika. Men det visar sig att han verkligen behöver Heddas hjälp. I sin garderob har han en liten pojke av trä, en marionettdocka som hamnat där efter att någon läst fram honom ur en bok. Det är ingen mindre än Pinocchio. 

Men nu kan Pinocchio inte ta sig tillbaka. Sidorna som han befann sig på när han blev framläst är sönderbrända. Men Pinocchio berättar värre saker. Innan han hittade sitt gömställe i Felix garderob hörde han den där fruktansvärda rösten som läste fram honom. Fast nu läste den änne värre saker. Om otäcka saker. Om odjur och vilddjur som dödar. 

Strax efter Heddas möte med Pinocchio får skolan veta att rektorn blivit överfallen, nästan dödad i sitt eget hem. Man vet inte vad som har hänt, men Hedda förstår att hon och Felix måste lite på det som Pinocchio berättade för dem. Och de måste göra något för att stoppa de monster som kommit till deras stad. 

Hatten av för Martin Olczak och hans Pojke av trä som är första delen i nya serien Fruktansvärda grejer. Jag kunde inte slita mig från boken utan var tvungen att sträckläsa. Mycket spännande och otroligt fantasifullt. Det här kommer garanterat att bli ny "måste-läsning" för alla på mellanstadiet. Jag längtar redan efter fortsättningen!

En förbjuden bok

Länk till adlibris och bokus

Elvaårige Donovan har från skolan tagit hem boken Äventyrarna. Det är en bok som hela klassen ska läsa och nu har han lagt den i köket medan han kollar på tv. Donovans mamma hittar boken, bläddrar i den och läser lite och förbjuder sedan Donovan att läsa Äventyrarna. Riktigt upprörd verkar hon vara, hon tar kontakt med rektorn som får Donovans lärare att pausa klassens gemensamma läsning av Äventyrarna i väntan på att skolrådet ska avgöra huruvida boken är lämplig att läsa i skolan. Donovan fattar ingenting. Det är ju bara en berättelse om två killar som försöker stoppa en skurk. Eller är det inte det? 

Det visar sig att ett sidospår i berättelsen handlar om att huvudpersonerna eventuellt är kära i varandra och det är detta som väcker sådan uppståndelse, inte bara hos Donovans mamma, för hon får med sig andra föräldrar och snart delar frågan om bokens lämplighet hela stan. 

Parallellt med berättelsen om att förbjuda boken Äventyrarna får läsaren även ta del av kärlekshistorian mellan de två klasskamraterna Gideon och Roberto men man får även läsa utdrag ur Äventyrarna. Här är alltså tre berättelser i en, men alla tre berättelser hör samman och bildar en större berättelse. 

David Levithan är en favorit hos mig, jag älskar hur han bryter mot det stereotypa och hur han så självklart visar hur vårt samhälles normer i många fall utesluter en stor grupp människor. Med det sagt så måste jag ändå erkänna att jag inte var överentusiastisk varken under eller efter läsningen av En förbjuden bok. Jag tror det är det här med tre parallella perspektiv som ställer till det lite för mig, jag måste erkänna att jag till en början hade lite svårt för att skilja berättelserna åt. Och om jag tänker så, så är jag rädd för att många läsare ur den tänkta målgruppen kommer att ha svårt för att se helheten med de tre berättelserna. Men En förbjuden bok känns inte desto mindre som en viktig och relevant bok och jag tror att om den läses i grupp så kommer den att kunna generera många intressanta diskussioner. 

Ord i djupaste blått

Länk till adlibris och bokus

Åh, så fin! Det var min första tanke när jag läst ut Ord i djupaste blått av Cath Crowley. Enligt mig kan detta nog vara en av de bästa ungdomsromanerna 2018. Åtminstone den mysigaste.

För tre år sen, kvällen innan Rachel flyttade från Gracetown, bestämde hon sig för att berätta för sin bästa vän, Henry, att hon i själva verket länge varit hemligt förälskad i honom. För att göra det lite enklare att berätta valde Rachel att lämna ett brev till Henry som hon stoppade in i hans favoritbok i hans föräldrars bokhandel. För säkerhets skulle lämnade hon en ledtråd till honom för att han säkert skulle hitta brevet. Dagen efter flyttade som sagt Rachel med spänd förväntan på hur Henry skulle bemöta hennes brev. Men även om han hörde av sig så nämnde han aldrig med ett ord brevet. Och Rachel kunde inte förstå varför. Sårad som hon kände sig slutade hon därför själv att svara på Henrys kontaktförsök.

Nu, tre år senare, har Rachel flyttat tillbaka till Gracetown för att bo hos sin moster och arbeta ett år innan hon ska gå om sista året i skolan. Att hon misslyckades med att ta examen är det ingen som känner till, än mindre att hennes bror omkommit i en drunkningsolycka och att det är anledningen till att hon nu flyttat tillbaka.

När Henry får veta att Rachel är tillbaka blir han jätteglad men han kan absolut inte förstå varför Rachel är så kall mot honom. Rachel får hur som helst jobb i Howling books, Henrys föräldrars bokaffär och lite i taget börjar de åter närma sig varandra. Men det finns så klart fortfarande hinder mellan dem och ett av de största heter Amy som är Henrys flickvän sen ett par år tillbaka.

Ord i djupaste blått är en alldeles underbar berättelse om kärlek och sorg, kärlek till böcker och litteratur, till orden som ger människor mening. Och sen förtjänar bokhandeln med dess brevbibliotek ett par ord också. Brevbiblioteket är helt enkelt en avdelning i bokhandeln med böcker som ej är till salu, men i vilka folk skrivit och skriver kommentarer i marginalerna till sina favoritböcker eller stoppar in brev och meddelande mellan sidorna för att andra ska hitta och läsa. Det är en helt fantastisk idé och jag önskar att det fanns något liknande i verkligheten.

Tack till Modernista för recensionsexet!

Bibliotek

Länk till adlibris och bokus

Den här novellsamlingen kunde jag ju bara inte låta bli! I Bibliotek skriver Ali Smith i elva noveller om ordens, böckernas och litteraturens makt och påverkan på oss människor. Men jag saknar faktiskt biblioteket i novellerna. Det var ju det jag trodde det skulle handla om. Speciellt som baksidestexten lyder:

"Bibliotek är platser där vi kan finna nya världar och ny kunskap, men också platser att fördriva tid på och fly till. Hur formar de oss? Vilken roll spelar de i samhället? Och vad säger det om vår tid att de offentliga biblioteken nu är hotade?" 

Istället låter Smith mellan novellerna olika personer dela med sig av sina tankar och (ofta) minnen om bibliotek och vad biblioteket betytt för dem. Ofta säger de samma saker som att de betydde mycket för dem när de växte upp. Och Smith nöjer sig liksom med dessa konstanterande. Novellerna i sig är inte dåliga, några är underhållande, här finns gott om referenser och associationer till annan litteratur och andra författare, men det är fortfarande inte de noveller jag förväntade mig få läsa. Det skulle ju vara, återigen enligt baksidestexten, "...en vältalig och oförutsägbar hyllning till våra bibliotek.".

Nåja, det vet jag just inte om det nu är. Men jag gillar i varje fall omslaget till boken!

Sommarens läsning

Nej, så här många böcker kommer jag inte att hinna läsa under min fyra veckors långa semester. Men det är dessa jag har lånat hem för att ha att välja mellan. (Egentligen borde Bea Uusmas Expeditionen. Min kärlekshistoria också finnas med på bilden, men se den har jag redan slukat) Och sen har jag faktiskt några till att välja bland i min egen bokhylla. Tove Jansson är ju till exempel ett säkert kort om jag inte skulle känna för någon av dessa. Howey's Ull och Ajvide Lindqvists Himmelstrand fanns på sommarläsningslistan redan förra sommaren men hanns tyvärr inte med, så de kommer eventuellt få en extraprioritering i år. Och redan nu känner jag att jag kommer att prioritera bort åtminstone Den unge Werthers lidande och troligtvis även Zails Hanna Mendels chans som känns lite mer som jobbläsning. 

Men det här är i alla fall förutsättningarna inför semesterläsningen sommaren 2015. Hur utfallet blir är en annan fråga. Och den allra största frågan är: Vilken ska jag börja med?

Legenden om potatishäxan

Finns på adlibris 

Eoin Colfers Legenden om potatishäxan är en kort och humoristiska berättelse om de två bröderna Martin och Lukas som under ett sommarlov tvingas tillbringa en stor del av sitt lov på biblioteket där deras föräldrar hoppas de ska få lärorika upplevelser bland alla böcker.

Det är inte bara för att bröderna är oroliga för att det ska bli fruktansvärt tråkigt att vara på biblioteket som de ber och bönar på sina bara knän att få slippa denna närmast tortyrlika sysselsättning, utan den största skräcken har snarare med bibliotekarien själv att göra. Fru Persson, eller potatishäxan som hon också kallas, håller militärisk ordning på biblioteket och barn tycker hon INTE om. Det går rykten om att hon har en pluggpuffra liggandes under skrivbordet som hon laddar med potatis och skjuter med på barn som uppför sig illa.

Brödernas farhågor om bibliotekarien besannas redan första dagen på biblioteket när hon spänner sina små skalbaggsögon i dem och förvisar dem till mattan på barnavdelningen. Gud nåde dem om de lämnar sin plats och lallar iväg till vuxenavdelningen. Pojkarna har inte mycket att sätta emot denna skräcködla till bibliotekarie och i ren desperation och leda börjar de till sist plocka upp var sin bok och bläddra lite förstrött. Och i slutändan så visar sig faktiskt deras fängelse vara en riktig skattkammare.

Gott nytt år från Indien

Mitt optimistiska resebibliotek. Reseguiderna är förvisso luslästa, men halvvägs in i vår Keralaresa så är blott 1,25 bok läst. 

The chain

Se mer på adlibris eller bokus

Titeln på Keith Grays bok The Chain anspelar på hur fyra personers liv länkas ihop av en och samma bok.

I den första berättelsen får vi träffa Cal som är trött på att alltid vara den duktiga, skötsamme killen. Han försöker istället bli en i det gäng som ständigt mobbar honom. Men för att få vara med de tuffa killarna måste Cal genomföra en utmaning som han inte är helt säker på att han kommer att klara.

I den andra berättelsen träffar vi Joe, en kille som har allt det mod som Cal saknar och som känner att han måste axla ett större ansvar efter att hans far försvunnit och lämnat honom och hans mamma mer eller mindre barskrapade. 

Den tredje historienberättar om Ben, en egenkär skitstövel till kille som försöker hantera två flickvänner samtidigt. Det går väl sådär...

Sista berättelsen handlar om Kate, vars pappa är döende. Men med bokens hjälp, samma bok som figurerar i de tre tidigare berättelserna, finner hon helande kraft.

Det är snyggt hur berättelserna glider över i varandra även om berättelsen med boken som skickas vidare känns aningens konstlad. Det funkar hur som helst och de fyra korta historierna i sig är tänkvärda.

Post semester

Två böcker i packningen för en veckas semester i Barcelona och på Menorca visade sig vara alldeles lagom. Läste sista sidorna i bok nummer två hemma i egna sängen igår kväll. Dock fick jag ändra min läsplanering något när det visade sig att pojkvännen faktiskt lyckades ta sig igenom en hel bok (Sherman Alexies Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, som jag stack till honom minuterna innan vi skulle bege oss till flygplatsen med destination Barcelona) och han plötsligt bad om mer att läsa. Så han fick ta Rosemary's baby och jag fick ta Halvtidsindianen istället.

Cala Galdana och Idilia Dubbs dagbok

Playa Cavalleria och Sherman Alexies bok

Sommarenkät

Denna sommarenkät hittade jag hos Pocketlover, som i sin tur hittade den hos Bokhora.

1. Vilka 5 böcker bara MÅSTE hinna läsas i sommar?
Bara fem!? Jag har nog MINST tio-femton böcker som jag tänker att jag ska läsa i sommar. Men dessa prioriterar jag väl främst:
Dracula av Bram Stoker för att jag försöker läsa minst en klassiker varje sommar och för att jag länge varit sugen på den riktige Dracula. 
Rosemary's baby av Ira Levin. En skräckklassiker! Och filmen gillade jag ju när jag såg den för väldans längesen. Och för att Bokdetektiven menar att detta är en av de bästa skräckisar hon läst.
Exodus av Julie Bertagna. Hade boken hemma förra sommaren. och flera andra lov har den varit hemom och vänt, men tiden har alltid saknats. Därför ska jag prioritera Exodus i sommar.

Huset Longbourn av Jo Baker. Står i kö på bibblan, så hoppas innerligt att jag hinner få den lagom till semestern. 

Höglandet av Steinar Bragi. En kollega påstod att detta var nåt av det otäckaste hon läst. Klart jag blev nyfiken!

2. Vilken bok är du egentligen inte så sugen på men känner att det är dags att ta tag i?
För bara några veckor sen skulle jag ha svarat Trollkarlen från övärlden, men nu är ju den läst, så då får det väl bli nån annan bok som ligger och skräpar vid sängbordet.

3. Var är bästa stället att läsa i sommar?
På balkongen, på en filt i parken eller på flyget/båten/tåget/bussen/bilen på väg mot spännande semestermål.

4. Handen på hjärtat, var tror du att du faktiskt kommer att läsa någonstans?
I vanliga läsfåtöljen hemma eller i sängen. Som vanligt. Men faktiskt också på ovanstående platser. Fast kanske inte lika mycket.

5. Vilken bok tror du kommer bli sommarens bästa?
Säkert någon helt annan än de jag skrivit ovan. Det brukar bli någon av de titlar som jag inte har så höga förväntningar på. 

6. Vilken bok borde ALLA läsa i sommar?
Sommarboken av Tove Jansson! För att Tove skulle fyllt hundra år i år och för att det är en så himla bra bok. (Annan valfri Tove Jansson-bok går givetvis också bra)

7. Strand eller hängmatta?
Hängmatta! Även om jag nu inte har tillgång till det...

8. Deckare eller roman?
Roman

9. Favoritgenre?
Skräck, YA och dystopier!

Sugrör för två

Jag kunde så klart inte låta bli att läsa den fristående fortsättningen till Éric Sanvoisins charmiga Ordvampyren; Sugrör för två. I Ordvampyren upptäcker Odilon en konstig typ i sin pappas bokbutik. Den här konstiga typen suger i sig orden i böckerna och lämnar sidorna helt blanka! Först efter att Odilon smugit efter denna skumme man hela vägen till kyrkogården, inser han sitt misstag! Mannen är en Ordvampyr och det slutar med att Odilon själv blir biten.

Se mer på adlibris eller bokus

Odilon har ända sedan dess sugit i sig ord och berättelser med ett sugrör. Det är jättespännande och Odilon kan riktigt känna smaken av alla äventyr han suger i sig. Men det är inte så kul att han inte kan berätta för någon om sin hemlighet. Om det bara funnits någon han kunde dela sin hemlighet och passion med. Odilon bestämmer dig för att på nytt besöka kyrkogården och Ordvampyren. Han kanske kan berätta för Odilon om det finns någon i Odilons ålder som är som honom. Eller kanske kan Odilon, genom att bita någon, såsom Ordvampyren bet honom, skaffa sig en ny kompis så att han slipper känna sig så ensam?

Sugrör för två är lika charmig som första boken om Odilon och lyckas på samma vis bygga upp en småkuslig stämning utan att vara det minsta läskig. Vilket är bra, då boken är tänkt att sättas i händerna på nybörjarläsaren som kommit förbi de allra enklaste böckerna.

Ordvampyren

se mer på adlibris eller bokus

Om ens pappa är en bokälskande bokhandlare som älskar böcker så pass mycket att han hetsläser dem, då
skulle man ju kunna tänka sig att denna bokpassion skulle ha smittat av sig på den bokälskande bokhandlarens son. Men icke. Odilon jobbar förvisso extra i sin pappas bokhandel, men det är ärligt talat skittrist. För då Odilon älskar ljudet av boksidor som rivs sönder så är han förbjuden att ens röra vid bokhandelns böcker. Istället spanar han efter tjuvar.

En dag kommer det in en skum typ i butiken. Odilon har aldrig sett honom innan. Kunden ser konstig ut med alldeles grå hud, borstiga ögonbryn och ett förvirrat ansiktsuttryck. Men det konstigaste av allt är att det ser ut precis som att mannen svävar ett par centimeter ovanför marken! Odilon bestämmer sig för att bevaka den skumme kunden och följer efter honom i butiken. Plötsligt stannar mannen till framför en bok, drar ut den ur bokhyllan, och nu blir det ännu konstigare, för han öppnar inte boken. Istället liksom särar han på boksidorna och drar fram ett sugrör från sin ficka, sticker sugröret mellan sidorna och börjar suga. Han ser väldigt belåten ut.

När mannen försvunnit smyger Odilon fram till bokhyllan och drar ut samma bok som mannen stack ett sugrör i och till sin stora förvåning ser han att alla ord i boken är borta. Mannen har druckit upp allt bläck i boken!

Nästa gång den mystiske kunden dyker upp i bokhandeln är Odilon beredd! Han följer efter mannen. Hela vägen till kyrkogården och ner i kryptan...

Éric Sanvoisins Ordvampyren är en mysryslig och lite rolig bok för den som kommit förbi de enklaste nybörjarböckerna. En fortsättning finns också; Sugrör för två heter den.

Min bokhylla

Eller ska jag säga min icke-existerande bokhylla, kanske? För just nu har jag ingen och hörnet i vardagsrummet får agera bokförvaring. Min gamla bokhylla passar liksom inte in i nya lägenheten, som vi nu bott i ungefär en månad, och det här med att hitta en ny och snygg och passande bokhylla tar liiite längre tid än jag tänkte mig (och det här med att komma i ordning i nya lyan ska vi inte ens prata om).

Och detta är så klart också anledningen till att jag legat lågt med blogginläggen den här månaden... (Inte avsaknaden av bokhylla. Jag menar givetvis flytten!)

Å andra sidan kan jag gotta mig åt att jag fått värdens mysigaste läshörna!

Bokhataren

Bara titeln på den här boken, Bokhataren, skulle få minst ett par tuffa tonårskillar på min skola att tycka boken är "cool nog" att låna. För tyvärr finns där ju de som inte bara ogillar att läsa eller tycker böcker är tråkigt, det finns de som faktiskt hatar böcker och läsning! Vad det kan bero på finns det säkert mer än en anledning till, men en vanlig orsak är att man inte kan helt enkelt. Man förstår kanske inte vissa ord eller man har kanske inte tillräckligt bra läsflyt eller så har man bara svårt att koncentrera sig.

adlibris eller bokus har boken

Christina Wahldén har för Nypon förlag skrivit den här lättlästa lilla boken om Olle som hatar böcker. Ingen i Olles klass tycker om att läsa och läser inte mer än nödvändigtvis brukshandvisningar om de måste. Så får Olles klass en ny vikarie i svenska och hon har tänkt sig undervisa i grammatik och bland annat då lära ut ordklasserna. Och för att göra detta tar hon till en kanske något kontroversiell metod; hon tar hjälp av svärord. "Som fan" kan man sätta efter verb till exempel, ett adjektiv kan man sätta en svordom före; "jävligt" till exempel, "jävligt tråkigt". Och det funkar faktiskt!

Vikarien frågar också lite försiktigt om någon i klassen brukar läsa böcker, det blir det ett så klart nej på, så hon frågar om någon skriver istället. Nej, för fan! Men sms då? Jo, det skriver de ju så klart. Och detta får ju killarna att  tänka till lite och göra dem medvetna om att de faktiskt använder det skrivna språket trots allt.

Visst kan man säga att bokens mission är att få en riktig bokhatare att läsa en hel bok. Åtminstone kan man ju hoppas på att viss igenkänning i titeln ska locka. Men det boken verkligen vill förmedla är hur stor nytta vi har av att kunna läsa och skriva. Det är nämligen så att Olle träffar en tjej på ett disco och när det visar sig att hon är döv måste de använda papper och penna för att kommunicera. Och det är nu det liksom går upp för Olle att det faktiskt kan vara bra att kunna det här med att läsa och skriva. Lite moralbudskapsbok, men det är ju ack så sant, och jag bara hoppas att någon av mina "bokhatande" elever kommer att plocka den här boken och sen stolta kunna säga att de faktiskt läst en hel bok.

Alla dessa böcker...

188 lästa böcker blev det förra året (minus de jag läste om) och ändå fick jag inte läst alla som jag ville läsa. Det finns så många böcker som jag vill läsa! Men när ska jag få tid? Och under tiden som jag funderar över hur jag ska kunna frigöra mer tid till läsning så hinner det komma ut en myriad fler böcker som jag vill läsa. Jag har börjat inse att jag nog allt får ta och börja skriva upp de titlar jag vill läsa, för efterhand som nya böcker dyker upp faller dessa, något "äldre" titlar, bara längre och längre ner på min "vill-läsa-lista". Så here goes:

• Lionel Shriver, Dagen efter. Hade uppe denna som förslag på en bokcirkel, och jag kan inte glömma den. Och så läste Carolina den, vilket gjorde mig ännu mer nyfiken, trots att den verkar krävande.

• Haruki Murakami, 1Q84: Tredje boken. Hur skumma de två första delar än är så vill jag ju veta hur den slutar!

• Murakami igen, Kafka på stranden och Sputnikälskling. För att det är Murakami. Och honom gillar jag. 

• Marisha Pessls Fördjupade studier i katastroffysik. Bara titeln får mig att bli nyfiken!

• Korparna av Tomas Bannerhed vann 2011 års Augustpris. Och då blir man ju nyfiken. Även om det verkar vara en eländesskildring. 

• Mer elände; Stalins kossor av Sofi Oksanen. Ända sen jag läste Utrensning har jag velat läsa mer av Oksanen. Dessutom tycker jag att det är intressant att få ta del av en del av Europas historia som jag känner till rätt lite om.

• Norrlands svårmod- eftersom en i en av mina bokcirklar redan i början av 2012 utnämnde denna till 2012 års bästa bok.

• Jeanette Winterson, Det finns annan frukt än apelsiner. Boken har varit hemma och vänt hos mig, men fått återvända oläst till sitt bibliotek.

• Conn Igguldens Djingis khan-svit. Eftersom jag läste romansviten om romarriket och älskade den. Och eftersom jag är historiskt intresserad.

• Blonde. Joyce Carol Oates hyllade roman om Marilyn Monroe, Varför ska den vara så tjock? Jag kommer aldrig att hinna ta mig tid till att läsa den!

• Ännu en tegelsten; Shantaram av Gregory David Roberts. Jag var i Indien 2007 och blev tokförälskad i landet. Med Shantaram hoppas jag få återuppleva denna förälskelse. 

• En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa. Det var faktiskt formatet som tilltalade mig först (tyvärr verkar det som att den bara går att köpa i pocket nu dock). För till skillnad från Shantaram och Blonde så är denna en nätt liten sak. En liten och behändig bok att bära med sig, men även innehållet verkar intressant.

• Allt är upplyst. För att Jonathan Safran Foer skriver så bra!

• Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger. Gillade Tidsresenärens hustru och skulle gärna vilja se vad Niffenegger mer kan åstadkomma.

• Daniel Mason Pianostämmaren. Läste Ett land långt bort för några år sen och gillade den mycket.

• Liftarens guide till galaxen av Douglas Adams. En bok jag borde ha läst för länge sen.

• Hon går genom tavlan ut ur bilden Johanna Nilssons hyllade debutroman har också varit hemma och vänt hos mig.

• Sherman Alexie, Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian, en New York Times bestseller som ska vara både rolig, sorglig och provocerande.

• Jacqueline Wilsons Lola Rose har några av mina kollegor snackat sig så varma om att jag själv blivit nyfiken.

• John Green, Paper Towns och An abundance of Katherines. Varit sugna på dessa ett tag, men efter The Fault in our stars, som jag blev helt betagen i, MÅSTE jag läsa mer av min nya favvo-författare!

• Ester Roxberg, Antiloper. Men jag minns ärligt talat inte varför längre.

Och detta är bara de titlar jag kommer på just nu. Och sen har jag ju en radda böcker som står olästa i min bokhylla, mestadels fakta, men ändå. Jag har ju skaffat dem av nån anledning. Och jag ska inte ens börja dra upp alla klassiker som jag inte bara borde ha läst utan även vill läsa...

84 Charing Cross Road

Helene Hanffs Brev till en bokhandel gavs ut första gången i Sverige 1980 och är helt enkelt över tjugo års brevväxling mellan den amerikanska bokälskande Helen Hanff och antikvariatet på 84 Charing Cross Road i London.

Helen Hanff, var en New York-baserad författare som levde mellan 1916-1997 och som hyste en stor kärlek för böcker. Men hon hade tröttnat på det dåliga utbud och framför allt på den dåliga kvalitet på böcker som amerikanska bokhandlare erbjöd. Så när hon fick nys om antikvariatet Marks & Co i London lade hon en första beställning på 1940-talet som blev början på den livslånga brevväxlingen och tillika vänskapen mellan de anställda i antikvariatet och Helen Hanff.

Till en början är tonen i brevväxlingen mer professionellt hållen och sker enbart mellan Helen Hanff och antikvariatets chefsinköpare Frank Doel, men fröken Hanffs personlighet lyser snart igenom. Alla på antikvariatet är nyfikna på denna mystiska och krävande amerikanska fröken som är givmild nog att skicka godsaker och presenter till helger och högtider, och som dessutom lyckas få Frank Doel att så småningom släppa sin yrkesmässiga hållning och få en mer hjärtlig i ton i breven, allt eftersom åren går. Med tiden blir Helen Hanff personligen engagerad i varje anställd på Marks & co, inklusive deras familjer, grannar och vänner.

Tragiskt nog möts aldrig Helen Hanff och Frank Doel då denne avlider innan Helen Hanff hunnit besöka London, och efter chefinköparens död läggs antikvariatet ned. Men Helen får träffa alla de andra som hon brevväxlat med och i Hertiginnan av Bloomsbury Street berättar Hanff om sitt besök till London.

Brev till en bokhandel är en snabbläst och lättsam liten bok med hög feel-good-faktor.

Bedrövligt porträtt av en bibliotekarie

Jag kan lika gärna säga det direkt: Ian Sansoms Fallet med de försvunna böckerna faller mig inte i smaken. Jag är imponerad av mig själv över att jag faktiskt läste (nåja, skumma är också att läsa) hela boken och inte lade den åt sidan som jag allvarligt övervägde halvvägs in i boken.

Den misslyckade bibliotekarien Israel Armstrong lämnar sitt trygga, men ack så tråkiga jobb i en bokbutik i London för ett riktigt biblioteksjobb ute på den irländska landsbygden. Armstrong ser äntligen en ljusning i sin bibliotekariekarriär, men väl framkommen i hålan Tumdrum får Armstrong veta att biblioteket har stängts ner. Dock har man planer på att damma av den gamla biblioteksbussen och låta Armstrong bli ansvarig för bokbussen. Problemet är bara att hela Tumdrum-distriktets biblioteksböcker visar sig vara stulna och det blir Armstrongs uppdrag att leta rätt på dem igen.

Det är mycket möjligt att jag helt enkelt inte var på humör för en sådan här "lättsam" bok och att det drar ner betyget. Men mitt allmänna intryck är att boken är väldigt "pratig", har långsam händelseutveckling och har en humor som jag troligtvis dragit på munnen åt om Fallet med de försvunna böckerna hade visats på tv, men i läst form funkar det inte på mig. Handlingen fångar mig inte och porträttet av den misslyckade bibliotekarien Israel Armstrong är bara sorgligt och förstärker säkerligen den skeva stereotypa bild som många har om bibliotekarier.

Böcker, böcker, böcker

Högen av böcker som väntar på att bli lästa bara växer och växer...

Slumpens bok

Jag älskar titeln på den här boken, Slumpens bok av Åsa Lind. Hanna Demeter är en ovanligt lång 12-åring, men det är egentligen hennes minsta problem. Hon har en mamma som är galen, pengarna är slut och dessutom brinner skolan Hanna precis börjat i ner. Men Hanna har kommit över en mycket speciell bok som skrevs i en tid för länge längesen. Boken innehar en stor makt att förutse framtiden men det finns bara en person som kan läsa den på rätt sätt och den personen är Hanna. Hanna möter tack vare boken en rad omtänksamma människor, men det finns även personer som vill åt boken och Hanna för sin egen vinnings skull. Hanna och boken måste skyddas från att hamna i orätta händer.

Jag gillade inslagen av saga och de fina personbeskrivningarna, framförallt Hannas karaktär. Trots sitt utanförskap och sina problem med sina mamma är Hanna en väldigt självständig och stark person som inte låter sig utnyttjas eller luras av andra människor. Och visst är det synd om Hanna som har det kämpigt när boken börjar, men det blir aldrig någon riktigt dyster eller pessimistisk ton i boken trots det. Jag önskar dock att jag varit lite mer koncentrerad på boken under tiden jag läste. Jag tappade bort mig lite i slutet, läste utan att vara närvarande så att säga, och därför kan jag väl inte ge ett helt rättvisande betyg heller. Men klart godkänd och trevlig läsning.

Ängelns lek

Precis som i Vindens skugga är böcker centralt i Ängelns lek. Nu var det flera år sedan jag läste Vindens skugga men jag minns att fascinerades av det drömlika och de lite mystiska miljöer och karaktärer som målades upp i Vindens skugga. Jag har länge velat läsa Ängelns lek men den har fått vänta fram till nu. Så jag hade ju så klart en del förväntningar när jag gav mig i kast med den.

Handlingen utspelar sig i Barcelona, tidigt 1900-tal. David Martín hoppas att en dag kunna försörja sig på att skriva böcker och han är så nära att slå igenom men kontraktet han skrivit med förläggarna visar sig vara ett rent slavkontrakt och istället för kvalitetsromaner tvingas David skriva dussinromaner på löpande band för att uppfylla sin del av kontraktet. Under samma tid plågas David av sjukdom och hans stora kärlek Cristina går med på att gifta sig med Davids vän och beskyddare. David bryter med dem båda och hänger sig istället åt skrivandet. Han har nämligen fått ett erbjudande som han inte kan tacka nej till av en mystisk man, den påstådda förläggaren señor Corelli. Erbjudandet går ut på att David ska skriva en bok åt Corelli, en bok som världen aldrig tidigare har skådat och i utbyte får David bl.a. en enorm stor summa pengar. Men David blir i och med avtalet indragen i en härva av mord, svek och en rad sammansvärjningar. Vem är den här señor Corelli egentligen? Är han det självaste Djävulen som han har slutit avtal med? Eller är det rent av en ängel?

För mig som mest läser ungdomsböcker blev det här verkligen något att bita i. Det var ett tag sen jag som jag läste en bok av det här omfånget och med så många sidospår att hålla reda på. Men det var en njutning att läsa och jag tror att den här boken nog skulle vinna ännu mer på att läsas om. Min första tanke då jag slog igen boken var att jag skulle vilja läsa om den. Men den får ligga och vila lite för jag känner mig riktigt sugen nu på att läsa om Vindens skugga först.