Mina julklappsböcker

2011 års julklappsböcker

Den perfekta julläsningen

En äkta feel good-bok! Perfekt julledighetsläsning! Jag hade inte kunnat välja en bättre bok än Dash och Lilys utmaningsbok av Rachel Cohn och David Levithan att läsa under julen.

Lily och Dash har av olika omständigheter blivit lämnade ensamma i New York över julen. Lily kan inte tänka sig något värre medan Dash ser fram emot att slippa det vanliga ståhejet kring julfirandet. I ett försök att sysselsätta Lily under julen, och kanske också finna henne en lämplig kille, har hennes bror placerat ut en röd anteckningsbok i Lilys favoritbokhandel. Anteckningsboken innehåller ledtrådar och utmaningar som ska genomföras av den som vågar läsa vidare. Dash hittar den röda anteckningsboken instucken mellan de bekanta bokryggarna i sin favoritbokaffär. Självklart antar han utmaningarna, den här leken vill han gärna vara med på.

Under dagarna före och efter jul lär Dash och Lily känna varandra genom att skriva i anteckningsboken och sedan skicka den vidare tillsammans med ytterligare utmaningar. Nyfikenheten på den andre växer sig större, men kommer förhoppningarna att infrias när och om de väl träffas på riktigt?

I vartannat kapitel får man följa Dash och Lily. Det är roligt, underfundigt och det blir, som alltid när Rachel Cohn och David Levithan samarbetar, en ljuvlig kärlekshistoria med New York som kuliss. Detta är sann läsglädje och jag är säker på att jag kommer att läsa om Dash och Lilys utmaningsbok nästa jul!

Polyhymnias guld

Polyhymnias guld, den sista och avslutande delen i trilogin om Tyko Flores av Martin Widmark, kastar en rakt in i handlingen. Det gäller nästan att man känner till karaktärerna och handlingen från de två tidigare böckerna om Tyko Flores. Jag hade svårt att komma ihåg allt när jag påbörjade läsningen av Polyhymnias guld, och detta trots att det inte var så jättelängesen jag läste Fyrtornet i Son-Li som är del två. Men det gav sig till slut, även om jag tror att jag hade tjänat på att läsa alla tre delar i ett svep.

Tyko och hans sällskap, bestående av Julia och medlemmarna av varietésällskapet, måste styra över det farofyllda havet, vars strömmar är opålitliga och ständigt föränderliga, och ta sig in i den tredje världen där Tykos mor hålls fången av kejsaren i De dödas stad. Enda sättet att korsa havet på är att följa med på det fartyg som ska föra de dödsdömda ungdomar som årligen offras till den fruktade Ormapan. Men för att deras uppdrag att befria Tykos mor inte ska vara förgäves måste de med alla medel se till att själva inte hamna i Ormapans klor. Det är ett livsfarligt uppdrag för Tyko att utföra, men det är också enda sättet för honom att nå sanningen om sitt ursprung.

Polyhymnias guld är mörkare än de två föregående delarna. Det är spännande läsning och liksom de tidigare delarna illustreras varje kapitel med fantastiska bilder av Henrik Tamm. Jag tyckte dock att den avslutande delen i äventyret om Tyko Flores tog slut lite väl snabbt, utvecklingen i de två sista kapitlen formligen rusade fram och här hade Widmark gott kunnat få brodera ut handlingen lite mer. Tyko Flores äventyr är en trevlig och spännande fantasytrilogi, men jag tycker inte att del två och tre riktigt lever upp till första delen, Den dansande djävulen som tog mig med storm.

Julläsning

Det här är vad jag hoppas hinna med i jul. Bland annat.

Äggg

Elvaårige Gilbert är allergisk mot ägg. Inte lite allergisk, utan mycket allergisk. Väldigt mycket allergisk till och med. Det jobbiga med allergin är inte att han får utslag eller klåda eller något sådant, utan att han måste kräkas när han märker att han fått det minsta lilla bit ägg i sig. Som tur är så respekteras Gilberts allergi av de som känner till den. Utom av Gilberts faster. Hon verkar ha fått för sig att Gilbert bara hittat på sin allergi och testar honom gärna genom att blanda ägg i maten hon bjuder på. Gilbert känner sig kränkt av sin faster och är gruvligt trött på att hon inte kan respektera att han inte tål ägg. Men han ska nog se till så att hon minns. Och att hon heller aldrig någonsin glömmer det. Hämnden är ljuv.

Stein Erik Lunde har vunnit flera priser och utmärkelser för boken Äggg i Norge. Det är en roligt skriven bok som ändå tar Gilberts problem på stort allvar och som väl skildrar hur Gilbert känner sig i utsatta situationer.

Den sista häxan

Den sista häxan av Sven-Olof Lorentzon bygger på verkliga händelser. År 1757 i en liten by i Dalarna anklagar en sjuttonårig dräng några kvinnor för att vara häxor. Häxförföljelserna i Sverige nådde sin kulmen under 1660-1670-talet och under denna period avrättades mer än 300 anklagade häxor (källa: Ne.se). Tack vare utbildning och undervisning i skolan under 1700-talet så slutade man så sakteligen att tro på trolldom och häxor. Ute på landsbygden fanns det dock inte alltid tillgång till skola för vanliga människor och fortfarande fanns det en tro på gamla sagor om häxor som for till Blåkulla.

Huvudpersonen i Den sista häxan är sjuttonårige Erik. Trots att han blivit avvisad så kan Erik inte sluta tänka på den vackra Sara med de glittrande ögonen och det långa glänsande håret. Varje gång han tittar in i hennes ögon är det som att han blir helt förtrollad av henne.

Snart börjar korna runt om i byn få en mystisk sjukdom och några blir så illa däran att de dör. Folk i byn börjar prata, visst ser det ut som att någon kan ha ridit på korna? Tänk om de har blivit förtrollade! Men varför blir inte korna på gården där Sara bor sjuka? Hur kan det komma sig att en så vacker flicka kan vara så elak, sur och tvär men ändå få Erik att tänka på henne hela tiden? Erik har sina misstankar, men han måste ha bevis innan han berättar för någon. Och bevis ser han till att skaffa sig. Men när Erik väl vågat avslöja sina misstankar för prästen och en rättegångsprocess inletts, kommer tvivlen och hans samvete säger att han handlat fel. Men tar han tillbaka vad han berättat så skulle folk anklaga honom för lögn, och han har ju svurit på bibeln att han talat sanning. Hur ska han kunna göra rätt för sig nu?

Krigare utan minne

På en öde strand vaknar Biko upp. Hans huvud bultar, hans kropp värker och han minns inte vem han är eller hur han hamnat på stranden. Men han märker att alla han möter vet vem han är, och nästan alla fruktar och är livrädda för honom. De som inte flyr försöker döda honom och Biko får veta att ett pris är satt på hans huvud.

Så träffar han Tira en ung kvinna som låter Biko följa med i hennes båt. Små glimtar av minnen återvänder sakta till Biko tack vare Tira. Han har haft en familj, en fru och barn, men Furste Garda har dödat dessa som hämnd för att Biko haft ihjäl så många av furstens män. Biko väljer att lita och tro på Tira trots att han anar att hon döljer något för honom. Även Tira har utsatts för Furstens våld och ondska och tillsammans beger de sig mot furstens ö för att utkräva sin hämnd. Under färdens gång blir Biko allt mer varse om vem han egentligen är och det han får veta om sig själv skrämmer honom.

Niklas Krog, en av Sveriges populäraste fantasyförfattare, har skrivit Krigare utan minne för LL-förlaget som är första delen i en trilogi. Det är en våldsam berättelse om den råbarkade och sammanbitne Biko som innehåller en hel del slagsmål och blodspillan. Krog lyckas förmedla en mörk suggestiv stämning i Krigare utan minne och han lyckas så pass väl så att till och med jag blir sugen på att läsa vidare om Biko och hans sökande efter sig själv och sin familj.

I ett annat land

I I ett annat land får man träffa fjortonårige Aleks som bor på flyktingförläggning med sin familj i det lilla samhället Dalshed. I snart ett halvår har familjen levt i Sverige. Aleks plågas av minnen från sitt hemland och drömmer mardrömmar nästan varje natt. Det är så många otäcka minnen som slåss om utrymmet i Aleks huvud och de vuxna runt omkring honom vill att han ska berätta om sina upplevelser. Men alla minnen snurrar bara runt, runt och Aleks vet inte var eller hur han ska börja berätta. Dessutom vill han inte riskera att väcka liv i gamla minnen igen genom att berätta.

Av Kjell, som jobbar i köket på förläggningen, får Aleks låna en cykel och kan ta sig runt i trakterna och utforska sin omgivning. På sina cykelturer stöter Aleks på mindre välvilliga människor, men han möter också vänlighet och han lyckas få nya vänner som han kan anförtro sig åt. För Lisa vågar Aleks berätta om sin älskade hund Mir som han saknar så väldigt. Och den hörselskadade Dagmar tycks förstå när Aleks på sitt eget språk berättar om sina upplevelser.

Jag tycker att I ett annat land är lite väl politiskt korrekt. Problematiken med främlingsfientlighet känns given, men att samma killar som tråkar Aleks, fullt ut verkar acceptera den homosexuelle fritidsledaren verkar lite osannolikt. Att också Aleks direkt accepterar Kjells och fritidsledarens relation utan några som helst kommentarer känns ju i och för sig fint och trevligt, men lite för bra. Men I ett annat land känns ändå som en viktig bok som ger insikt i hur det kan vara att leva mitt i en konflikt, om än inte mitt i skottlinjen, och hur det känns att tvingas lämna trygghet, vänner och släkt och allt annat man har kärt. Håkan Lindquist lyckas väl med sin gestaltning av Aleks och genom Aleks upplever man svårigheten i att sätta ord på hemska upplevelser.

De utvalda

Tankeläsaren är första delen i den blivande fantasytrilogi De utvalda av Kristin Cashore. Jag gillar ju inte fantasy överdrivet mycket, men det som lockade mig att läsa Tankeläsaren var att relationer sades stå i större fokus än mystiska och mytiska väsen. Dessutom så har flera av eleverna på skolan jag jobbar på fullkomligen slukat boken och direkt frågat om nästa del (som inte kommer ut förrän i maj 2012). Så det är klart man blir nyfiken då.

I en värld där sju kungadömen härskar föds det ibland barn med olikfärgade ögon. Dessa barn utmärker sig genom att ha speciella egenskaper, eller gåvor, och vanliga människor fruktar dessa Särlingar som de kallas. Det är kungens privilegium att utnyttja särlingarna och deras gåvor för egen vinnings skull och som så många andra särlingar arbetar Katsa för sin kung. Katsa är född med dödandets gåva och ända sedan hon lärde sig att kontrollera sin särlingsgåva har hon fått springa kungens ärenden för att driva in skulder, ge betalt för oförrätter eller hota kungens fiender. Katsa avskyr det hon tvingas göra mot andra människor och har i hemlighet startat Rådet, en motståndsrörelse som försöker skydda befolkningen från de ärelystna och grymma kungarna. Trots detta ser Katsa inte ljust på sin egen framtid, hon vet att hon för alltid kommer att vara tvungen att utföra sin kungs befallningar.

Men allt förändras när hon möter prins Po, en särling med tankeläsandets kraft. Po kan inte bara mäta sig med henne i strider utan han förstår också hur det känns att betraktas som speciell och stå utanför. Kärlek uppstår och Katsa får mod till att bryta med sin kung och följa med Po för att kämpa mot en ondskefull kung. Under resans gång får Po och Katsa oanade insikter om sina gåvor men också föraningar om att den ondskefulle kungen kanske döljer fruktade särlingskrafter.

Jag är inte helt entusiastisk efter att ha läst Tankeläsaren. Men jag får väl hålla med om att den stundom lyckas bygga upp spänningen och skapa ett riktigt bra driv i handlingen. Här finns behållning både för romantikern, fantasyfantasten och för den som föredrar action och äventyr. Men det här är inte riktigt my cup of tea och jag känner mig inte speciellt uppslukad av vare sig handling eller huvudpersoner.  Del två, Monstrets dotter lär jag inte kasta mig över.

Rufus sista resa

Rufus vaknar upp på sjukhus, han har inget minne om vad som har hänt och han kan varken röra sig eller tala. Rufus egen kropp har blivit hans fängelse - det här är tusen gånger värre än att dö. Men tack vare en envis sjuksköterska går Rufus rehabiblitering ändå framåt. Hon kommer på sätt som Rufus kan kommunicera på och snart har hon provocerat fram reaktioner hos Rufus som får honom att inse att han faktiskt kan ta sig ur sitt fängelse om han bara vill. Men vill han det?

Man anar att Rufus varit med om något otäckt, det tisslas och tasslas bland sjukhuspersonalen, men ingen vill berätta för Rufus vad som har hänt. Rufus vet inte om han har ett liv värt att återvända till och han leker med tanken på att ge upp, sluta kämpa. Men så möter Rufus Paula, en hjärtsjuk tjej som väntar på transplantation. Och Rufus livslust vänder tillbaka. Tack vare Paula får hans liv mening igen, men när Rufus till sist får reda på vad det är han har varit med om och vad han orsakat, återvänder tvivlen. Kommer han att klara att gå vidare och finns det ett liv värt att kämpa för?

Anders Brundin har skrivit Rufus sista resa, utgiven av LL-förlaget. Det här är en tankeväckande bok om vad som driver folk till onda handlingar och Brundin kommenterar i slutet begreppet ondska vs godhet. Föds vissa människor onda? Och om en ond människa kan bli god, kan då en god människa bli ond?
Rufus sista resa har bra driv i sin handling, men jag är tveksam till kapitlet där Rufus och Paula har sex i en sjukhussäng. Nej, det är inte moraltanten i mig som talar, jag tycker bara inte att de utförliga beskrivningarna av sexakten tillför något till berättelsen.

Utan att säga hej då

Utan att säga hej då av Kerstin Erlandsson-Svevar är en lättläst bok som ändå ställer lite krav på läsaren. Bokens huvudpersoner är en tjej och en kille, bästa kompisar sen länge. Men när tjejen, som är bokens jag, börjar misstänka att hennes kompis vill vara lite mer än bara vän med henne börjar hon stöta bort honom. Hon är livrädd för att hans känslor ska komma i vägen för deras vänskap. Givetvis blir killkompisen sårad och börjar undvika sin tjejkompis. Men det är först när han blir tillsammans med klassens nya tjej som det går upp för bokens jag att han faktiskt varit mycket mer än en kompis för henne också. Men nu är allt för sent. Eller finns det en chans att det kan bli de två i alla fall?

Berättelsen är skriven i jag-form utifrån tjejens perspektiv, så det är kanske inte så himla konstigt att hennes namn aldrig dyker upp, men det var först nu när jag skulle skriva om boken som jag lade märke till att man aldrig får veta killens namn heller. Huvudpersonen vänder sig direkt till killen och de två blir aldrig mer än Du och Jag i den här berättelsen. Det känns väldigt personligt och intimt på nåt vis. Trots (eller kanske tack vare?) det något avskalade språket som lättlästa böcker ofta erbjuder, så är detta en stämningsfull bok som lockar fram känslor. Utan att säga hej då är en välskriven kärlekshistoria och Erlandsson-Svevar lyckas på ett avskalat vis ändå beskriva huvudpersonens känslor väldigt exakt. Det här är en bok jag gillar.

De vassa tändernas skog

De vassa tändernas skog är Carrie Ryans debutroman och har fått en rad utmärkelser i författarens hemland USA.

Mary har levt hela sitt liv i en liten by inhägnad av höga stängsel som ska hålla byborna skyddade från de Vassa tändernas skog och stänga ute de oheliga som lever i skogen. De oheliga som vandrar omkring i skogarna utanför byn är inget mindre än zombier som hungrar efter levande människokött. Den som blir biten av en ohelig är bortom räddning och förvandlas själv till en zombie. Enligt systerskapet som styr i byn finns det inga människor bortom de Vassa tändernas skog, byborna är de sista överlevande och därför är det extra viktigt att följa de enkla regler som systerskapet satt upp. Viktigast är att göra sin plikt, säkra nya generationer och att följa systerskapets ordrar.

Marys mamma har berättat om tiden före isoleringen i byn. Hon har berättat om havet, och Mary drömmer om att en dag få se detta hav. När Marys mamma blir biten av en ohelig och förvandlad till zombie blir hon förskjuten av sin äldre bror som lägger skulden på henne. Mary döms till att leva med systrarna i klostret, men hon vill inte sluta tro på att det kan finnas en värld bortom skogen. När Mary en dag ser en flicka komma till byn blir hon övertygad om att det måste finnas andra byar som deras. Denna upptäckt blir början på en svår balansgång mellan drömmar och plikt.

Givetvis innehåller De vasssa tändernas skog även en kärlekshistoria och Mary tvingas välja mellan mannen som älskar henne och mannen som hon är kär i och De vassa tändernas skog har nästan samma grad av trånande som i Twilight.

Jag hade hoppats på mer av De vassa tändernas skog. Baksidestexten och det jag läst om boken verkade ju så lovande. Men jag är besviken. Jag får inte svar på mina frågor. Vad då Återkomsten? Vilka är systrarna? Varför lever man så isolerade om man nu har möjlighet till kontakt med andra byar? Jag tycker mycket är för omständligt. Och trots ett väldigt rikt språk får jag inte alltid tydliga bilder när jag läser. Det är som att författaren är för angelägen om att beskriva bokens miljöer och karaktärer. Men istället blir det för mycket pladder och jag önskar någon redigerare hade strukit lite i texten.

Döda lärares förening

Lena Arro är en produktiv författare som framför allt är flitig på att komma på berättelser inom skräckgenren. Döda lärares förening och andra förfärliga historier består av sex korta noveller alla lika kusliga och otäcka, och absolut inget för den känslige. Titelnovellen Döda lärares förening handlar om när två elever råkar bli inlåsta på skolan samma kväll som skolans före detta, och numera döda, lärare återvänder för att hålla årsmöte. Tre av novellerna har Arro hämtat från folksagan och gjort om till sina egna läskigare varianter av originalen och är bra exempel på hur man kan återanvända teman och huvudpersoner men ändå sätta en egen prägel på.

Knivsegg

Knivsegg är skriven av Robert Swindells och har ett tydligt moraliskt budskap om att inte bruka våld utan att för den sakens skull framstå som alltför moraliserande.

Fjortonårige Sam går på en skola där ett gäng som kallas Hajarna dominerar. Hajarna mobbar och trakasserar de yngre eleverna, och Sam är en av de utsatta. Som en del av ett skolprojekt hjälper Sams klass till med hushålls- och trädgårdsarbete hos äldre som behöver lite extra hjälp. Sam som hjälper till med att röja upp i trädgården hos en gammal krigsveteran hittar en dag en kniv som han stjäl med sig. Sam börjar beväpna sig med kniven och detta ökar hans självförtroende så till den grad att han till och med vågar bjuda ut en av skolans snyggaste tjejer. Hon är dock inte alltför imponerad och skvallrar för Hajarnas gängledare, Cecil, att Sam bär kniv i skolan. En dag när Sam för en gång skulle inte har med sig sin kniv hoppar gänget på honom och utsätter honom för förnedrande behandling. Sam är fast besluten om att hämnas. Han ska sticka kniven i ryggen på Cecil. Men krigsveteranen har upptäckt att Sam snott hans kniv och lyckas övertala Sam att det bara är idioter som bär kniv och att bära vapen sällan leder till något gott.

62 Dagar

Femtonårige Tom tillbringar sommarlovet på landet med familjen, precis som vanligt. Men det här sommarlovet blir inte lika somrigt, soligt och härligt som det brukar vara. Tom, Brorsan och de andra grabbarna som brukar hänga på landet och dra runt med sina moppar, drar pojkstrecken ett snäpp längre. Att sabotera traktens brevlådor är en sak, men när någon kommer på hur man kan förvandla en astråkig kväll till något stort så är det med en viss obehagskänsla som Tom hänger på.

När killarna sätter fyr på en korsformation utanför baptisternas tält blir det stora rubriker i lokaltidningen och polisutredning. Killarna blir intagna till förhör och risken för att åtal ska väckas är stor. Brorsan säger att brottsrubriceringen kommer att bli mordbrand, och då blir det fängelse. Tom mår riktigt dåligt av det hela, men sommaren ska bli än värre. Den förståndshandikappade Lassemiss, traktens byfåne, och den person som kan ha sett gänget starta branden utanför baptisternas tält, blir påkörd och dödad. Tom oroar sig över att det kan vara moppegänget som ligger bakom Lassemiss död och han blir allt mer skuldtyngd och olycklig.

Cilla Naumann har skrivit 62 dagar. Titeln anspelar på det 62 dagar långa sommarlovet som blir en obehaglig sommar fylld av grubblerier kring döden, skuld och ansvar. Boken har ingen rak kronologi och kapitlena hoppar mellan sommarens olika dagar, men det innebär inte att det skulle vara svårare att följa med i handlingen. Naumann binder enkelt ihop berättelsen med ett okomplicerat språk, vilket gör det lätt att följa med i berättelsen.

84 Charing Cross Road

Helene Hanffs Brev till en bokhandel gavs ut första gången i Sverige 1980 och är helt enkelt över tjugo års brevväxling mellan den amerikanska bokälskande Helen Hanff och antikvariatet på 84 Charing Cross Road i London.

Helen Hanff, var en New York-baserad författare som levde mellan 1916-1997 och som hyste en stor kärlek för böcker. Men hon hade tröttnat på det dåliga utbud och framför allt på den dåliga kvalitet på böcker som amerikanska bokhandlare erbjöd. Så när hon fick nys om antikvariatet Marks & Co i London lade hon en första beställning på 1940-talet som blev början på den livslånga brevväxlingen och tillika vänskapen mellan de anställda i antikvariatet och Helen Hanff.

Till en början är tonen i brevväxlingen mer professionellt hållen och sker enbart mellan Helen Hanff och antikvariatets chefsinköpare Frank Doel, men fröken Hanffs personlighet lyser snart igenom. Alla på antikvariatet är nyfikna på denna mystiska och krävande amerikanska fröken som är givmild nog att skicka godsaker och presenter till helger och högtider, och som dessutom lyckas få Frank Doel att så småningom släppa sin yrkesmässiga hållning och få en mer hjärtlig i ton i breven, allt eftersom åren går. Med tiden blir Helen Hanff personligen engagerad i varje anställd på Marks & co, inklusive deras familjer, grannar och vänner.

Tragiskt nog möts aldrig Helen Hanff och Frank Doel då denne avlider innan Helen Hanff hunnit besöka London, och efter chefinköparens död läggs antikvariatet ned. Men Helen får träffa alla de andra som hon brevväxlat med och i Hertiginnan av Bloomsbury Street berättar Hanff om sitt besök till London.

Brev till en bokhandel är en snabbläst och lättsam liten bok med hög feel-good-faktor.

Besatt

Anne Cassidy är skicklig på att skapa spännande thrillers och Besatt är inget undantag. I alla fall inte om man tar sig igenom första halvan av boken. För Besatt börjar lite långsamt, jag tyckte först inte att berättelsen verkade så spännande som baksidestexten lovade, och trots det faktum att man redan på första sidorna får veta att någon bragts om livet. Det är först efter andra halvan som jag tycker spänningen börjar bli riktigt tät och ger mer driv i berättelsen.

Sextonåriga Ellie har varit kär i grannkillen Carl hur länge som helst. De är kompisar, känner varandra väl och umgås flitigt. Det har till och med hänt att de hånglat med varandra, men för att inte riskera att bli sårad eller förlora Carl så har Ellie aldrig vågat berätta för honom vad hon verkligen känner. Istället spelar hon oberörd och flörtar och hånglar med andra killar. När en ny tjej börjar i skolan, den snygga amerikanska Sandy, faller Carl för henne. Ellie hoppas att det, precis som med så många andra av Carls förälskelser, är en snabb övergående fas, men den här gången tycks det vara på allvar. Svartsjukan växer inom Ellie. Hon jämför sig med den snygga, sprudlande Sandy och känner sig mer än otillräcklig. Hon måste få Carl att börja se henne igen! Genom att manipulera både Sandy och Carl och spela ut de båda mot varandra tänker Ellie att hon ska lyckas sätta stopp för deras förhållande. Men Ellie går för långt. Alldeles för långt.

Jag sympatiserar till en början med den alldagliga och lite inåtvända Ellie.  Men ju mer besatt hon blir av Carl desto mindre tycker jag om henne. Cassidys porträtt av Ellie är väldigt nyanserat och skickligt tecknat. Utan att avslöja hur boken slutar så vill jag ändå säga att jag gillar det. Det påminner lite om den grekiska tragedin. I Besatt finns det inga vinnare.

Tvillingsjälar

Jacqueline Wilson är en av Storbritanniens mest populära barn- och ungdomsbokförfattare. Boken Tvillingsjälar är en av hennes allra största succéer.

Jewel och India bor på varsin sida av stan, medan India bor i en stor villa i ett av de mer välbärgade områdena så lever Jewel med sin mamma, styvpappa Terry och styvsyskon i en lite mer ruffig del. Terry dricker och misshandlar Jewels mamma regelbundet. När Terry en dag låter misshandeln gå ut över Jewel får Jewels mormor nog och ser till att Jewel får bo hos henne istället. Jewel får en fristad hos sin mormor. I sin dagbok skriver Jewel att hon kan känna sig trygg där men trots att hon känner sig sviken av sin mamma saknar hon henne samtidigt.

Indias föräldrar jobbar ständigt, nya au pairer avlöser varandra i hemmet och India lyckas inte få några vänner i skolan. Hon tycker om sin pappa, men avskyr sin mamma som ständigt är på sin dotter med olika dieter och bantningskurer. India dövar sin ensamhet och sina känslor med mat, godis, att läsa om Anne Frank, hennes stora hjältinna, och att skriva dagbok.

Jewel och India träffas av en slump, men de känner genast att de är varandras tvillingsjälar och blir bästisar. När Jewels mamma tillsammans med Terry kommer för att hämta hem sin dotter rymmer Jewel. India hjälper henne genom att gömma henne på sin vind - det blir precis som i Anne Franks dagbok!

I vartannat kapitel skriver Jewel och India i sina dagböcker och läsaren får ta del av deras vardag med ensamhet, osäkerhet och hemligheter. Tjejernas olika levnadssituationer är gripande och känns trovärdiga och jag tror att jag hade fullständigt älskat den här boken när jag var i elva-, tolvårsåldern. Wilson slår an en ton som går hem hos tjejer i framför allt den här åldern, hon utgår från deras perspektiv och gestaltar sina karaktärer så att det känns väldigt äkta .