Stöld

Länk till adlibris och bokus

Elsa är nio år och bor med sin familj som livnär sig på renskötseln. En kall januarimorgon sätter hon på sig skidorna och skidar den långa vägen till gärdet, inhägnaden där de håller sina renar för tillfället. Här brukar de mata djuren och Elsa har bestämt sig för att åka före sin pappa för att mata sin ren som hon har fått att ha hand om. Nástegallu heter renkalven och medan hon skidar ser hon framför sig hur kalven kommer att springa fram till henne när hon kallar. Men det är en helt annan syn som möter henne när hon kommer fram till inhägnaden. Utanför stängslet står en man, som hon känner igen från grannbyn, böjd över en ren. Det är blod i snön och mannen har en kniv i ena handen och renkalvens öron i den andra. Det är Nástegallu som ligger där. Dödad. Mannen flinar när han ser Elsa och drar med fingret över halsen innan han hoppar upp på sin skoter och kör iväg. 

En polisanmälan görs så klart, men ärendet som rubriceras som stöld läggs lika snabbt ner. Det saknas bevis. För även om Elsa vet vem som dödade renen så vågar hon inte säga något. 

Mötet med mannen som dödade hennes ren blir Elsas första möte med hatet mot hennes eget folk, samerna. Men det blir inte det sista. Hennes föräldrar är vana. Och de är lika vana vid att deras djur dödas utan att något görs åt saken. Elsas pappa har en tjock lunta med anmälningar om dödade renar i en byrålåda, alla med rubriceringen stöld och alla nedlagda på grund av bristande bevis. 

Tio år senare har våldet eskalerat. Renar tjuvjagas och dödas brutalt, det läggs upp klipp där man ser hur renarna plågas innan de dödas. Och renägarna kan inte annat än att se på och plågas och lida med sina djur. Men Elsa är precis som alla andra i samebyn trött på att polisen inte lyssnar. Trött på att det inte görs något för att få fast tjuvjägarna, för det är det man från samebyarna vill att dödandet ska rubriceras som, tjuvjakt. Det skulle åtminstone ge någon påföljd om man fick tag i gärningsmännen. En stöld däremot ger i bästa fall böter. Om nu någon någonsin skulle åka fast.

Ann-Helén Laestadius Stöld skildrar en vardag som för många renägare tyvärr är verklighet. Hur spänningar mellan samer och icke-samer skapar en infekterad stämning och hur samerna dras med en känsla av vanmakt när det känns som att polisen inte tar deras anmälningar på allvar. Stöld är en spännande skildring som ger inblick i samernas och renskötarnas liv. I vår kommer filmatiseringen av romanen på Netflix. 

Fjärilshjärta

Länk till adlibris och bokus

Det är sommaren efter sjuan och Vilda har bestämt sig för att hon ska bli same. Alltså, det är klart man inte bara blir same. Hennes mamma är det, hennes mormor och morfar, áhkko och áddjá var och är det. Tills nu har Vilda inte varit intresserad av sitt samiska arv. Men nu brinner det i henne av iver att få bära kolt, lära sig samiska. Det här är jätteviktigt för Vilda, för ingen tror ju annars på att hon faktiskt är same. Mamma pratar i och för sig inte samiska, men áddjá gör och han ska bli den som lär henne samiska. Men Vilda har bara precis hunnit inviga sin morfar i sina planer förrän han oväntat går bort. Sorgen är enorm. Och vem ska nu hjälpa henne med samiskan? 

På morfars begravning dyker Samuel, en bekant till familjen, upp. Han är några år äldre, går på gymnasiet, och han pratar samiska. Efter att under sommaren stött på Samuel ytterligare tillfällen tar Vilda mod till sig och kontaktar honom. Kanske kan Samuel bli hennes ingång till det samiska språket? 

Moa Backe Åstots Fjärilshjärta är en fin bok om att växa upp, att själv få bestämma och definiera vem man är och om att sörja en älskad släkting. Det är en rätt lågmäld berättelse men Vildas känslor och vilja brinner som eld och gör Fjärilshjärta till en mycket läsvärd bok. 

Himlabrand

Länk till adlibris och bokus

Ántes liv präglas av de samiska traditionerna. Som enda barn till en renskötarfamilj är det självklart att han ska fortsätta med renarna. Men Ánte vet inte om han kan. Om det går. Som renskötare ska man föra traditionerna vidare i familjen. Men Ántes känslor för kompisen Erik får honom att tveka. Finns det ens homosexuella renskötare? Han googlar men sökresultaten lämnar honom bara modfälld. 

Utåt försöker Ánte vara som alla andra tonårskillar han känner. Han hänger med kompisar, går på fester, snackar om tjejer. Men varje gång Erik är i närheten så stannar tiden. Ibland tror han att Erik också tittar på honom på ett särskilt vis. Men varje gång Ánte ser Erik med flickvännen Julia på sociala medier tappar han hoppet. 

Himlabrand ger en inblick i en kultur som för oss i Skåne känns väldigt exotisk med bister vinter och snö, renar, samiska traditioner. Men vi får också en glimt av den mörka sidan av samernas historia med rasbiologi och barn som separerades från sina föräldrar. Det är upplysande. Men framför allt är detta en smäktande vacker kärlekshistoria. Moa Backe Åstot skriver så att det går att ta på känslorna. Så starkt känns det. 

Hej vacker

Som pocket hos adlibris eller bokus

Hej vacker är en fristående fortsättning på Ann-Helén Laestadius Sms från Soppero. Trettonåriga Agnes ska tillbringa sommarlovet hos mormor och morfar i Soppero. Agnes morföräldrar, liksom Agnes mamma, är samer, men Agnes mamma blev som ung mobbad och flyttade från Norrland så snart hon kunde och har mer eller mindre försökt glömma sitt samiska ursprung. Det är först nu när Agnes blivit intresserad av sitt samiska arv som mamman själv börjat acceptera sitt ursprung. Men för Agnes så är hennes identitet ändå inte självklar. Hemma i Stockholm är hon samen Agnes, men i Soppero ser man på henne som stockholmaren Agnes.

I Soppero finns Henrik, som kanske är Agnes pojkvän och Agnes ser sjukt mycket fram emot att träffa honom igen under sommaren. Men det kommer hinder i vägen, det finns starka viljor som vill sätta stopp för Agnes och Henriks kärlek och sommaren i Soppero blir inget som Agnes föreställt sig.

Hej vacker är framför allt en berättelse om identitet men mycket av händelserna i boken kretsar också kring kärlekshistorian Agnes-Henrik. Det är en väldigt söt och oskyldig kärlekshistoria och jag kan tycka att Hej vacker är lite väl barnslig och snäll för att vara klassad som ungdomsbok. Den hade lika gärna kunnat säljas in som en bok för 9-12-åringar. Sen är frågan också hur länge till boken kommer att hålla innan den blir för daterad. Det snackas till exempel om msn i boken, något jag inte tror någon ung läsare idag känner till.

Middagsmörker

Du hittar boken hos bl.a. adlibris och bokus

Titeln till sin debutbok har Charlotte Cederlund plockat från det uttryck man använder när solen i polarområdena under vintern inte stiger över horisonten. Middagsmörker är alltså när är mörkt mitt på dagen. Till detta midvintermörker kommer sextonåriga Áili för att bo med sin morfar i den lilla samebyn Idijärvi. Áili som inte har haft någon som helst kontakt med sin morfar, eller någon annan släkting på sin mammas sida (uppenbarligen inte heller på sin fars sida), är mer eller mindre tvingad att flytta upp till Norrland efter att hennes pappa gått bort i cancer och ingen annan nere i Skåne, som hon är uppvuxen i, finns att ta hand om henne.

Första mötet mellan Áili och morfar Egil är knappast översvallande. Det är precis som att morfarn anklagar Áili för sin dotters död. Hon dog ju trots allt vid Áilis födsel. Och inte heller tas hon emot med öppna armar i den lilla samebyn. Áili har fördomar mot byborna och byborna har fördomar mot Áili. Bland annat har de åsikter om att hon ska komma dit och kalla sig same utan att vare sig kunna språket eller känna till någonting om den samiska kulturen. Áili tänker tyst för sig själv att hon bara behöver stå ut två år. Sen är hon arton, kan flytta och rå om sig själv.

Men det räcker inte med att Áili känner sig ovälkommen i byn, här finns något annat som påverkar henne. Något oförklarligt. Något magiskt? Hon får plötsliga anfall, märkliga drömmar och en vit varg dyker upp i hennes närhet. Det visar sig att Áilis samiska arv går djupare än vad någon hade kunnat ana. Áili visar sig vara noaidi - nåjd, alltså en person som har kontakt med andevärlden. En av få personer som verkligen välkomnar Áili är hennes gammelfarmor Ráijá och hon får också en vän i Olivia som inte heller är uppvuxen i byn samt den vänlige Valde. De och vargen, som visar sig vara Áilis hjälpande, är de enda som kan stötta Áili när hon nu som nåjd dras in i en flera hundra år gammal konflikt och där Áili är den enda som har makt att stoppa ondskan från att invadera samebyn Idisjärvi.

Charlotte Cederlund har skrivit en rysligt spännande debutbok och jag tycker hemskt mycket om allt jag får veta om det samiska. Det finns knappast många ungdomsböcker som utspelar sig i en samisk miljö (Ann-Helén Laestadius böcker om Agnes är i och för sig ett gott exempel på böcker med samekultur) och för mig som skåning är det snudd på exotiskt.

Middagsmörker är som sagt jättespännande, om än rätt förutsägbar. Och Cederlund går lite för snabbt framåt i händelseutvecklingen tycker jag också. Knappt har Áili kommit till Idisjärvi förrän hon helt accepterat att hon kan se sin döda mamma, slutat sörja sin far och är en fullfjädrad nåjd. Sen är här alldeles för många korrekturfel i texten för att det ska vara ok. Överhuvudtaget hade Charlotte Cederlund behövt en bättre redaktör som också kunnat stryka många floskler och krystade liknelser. Men kan man ha överseende med det språkliga så är Middagsmörker en väldigt spännande och helt ok ungdomsdebut.

sms från Soppero

13-åriga Agnes har i hemlighet börjat lära sig samiska, det språk hennes mamma talade när hon var liten. Men Agnes mamma har själv inte pratat samiska sen hon flyttade från hembyn och har nu nästan glömt sitt språk. En dag får Agnes ett sms av 14-årige Henrik, skrivet på samiska. De fortsätter att sms:a varandra och Agnes inser att hon är kär i Henrik. Det är med stora förväntningar som hon åker upp till Norrbottniska Soppero för att hälsa på släkten. Och för att träffa Henrik. Men det är inte bara därför som Agnes ser fram emot att hälsa på i Soppero, hon ska även få chansen att vara med när renarna kalvar och hon håller dessutom på att förbereda en stor överraskning till sin mormors födelsedagskalas. Men väl i Soppero möter Agnes motstånd. Hemma i Stockholm är hon Agnes, samen. Hon är stolt över sitt ursprung och känner sig samisk. Men i Soppero är hon stockholmaren Agnes. Agnes känner sig osäker. Vem och vad är hon egentligen?

Ann-Helén Laestadius Sms från Soppero är en träffsäker och romantisk berättelse om identitetsfrågor. Agnes känner att hennes identitet som same ifrågasätts var hon än befinner sig. Detta är nog något som de flesta med föräldrar från olika kulturer eller länder kan känna igen sig i. Vad tillhör man egentligen och vem har rätt att bestämma vem man är? Författaren skrev den här boken på bara en dryg månad efter att ha sett en annons om en utlyst tävling i att skriva en bok på ämnet "att vara ung same idag". Laestadius vann och nu tycks det även vara klart att Sms från Soppero kommer att bli film så småningom. Om det kan man läsa mer om här.