Middagsmörker

Du hittar boken hos bl.a. adlibris och bokus

Titeln till sin debutbok har Charlotte Cederlund plockat från det uttryck man använder när solen i polarområdena under vintern inte stiger över horisonten. Middagsmörker är alltså när är mörkt mitt på dagen. Till detta midvintermörker kommer sextonåriga Áili för att bo med sin morfar i den lilla samebyn Idijärvi. Áili som inte har haft någon som helst kontakt med sin morfar, eller någon annan släkting på sin mammas sida (uppenbarligen inte heller på sin fars sida), är mer eller mindre tvingad att flytta upp till Norrland efter att hennes pappa gått bort i cancer och ingen annan nere i Skåne, som hon är uppvuxen i, finns att ta hand om henne.

Första mötet mellan Áili och morfar Egil är knappast översvallande. Det är precis som att morfarn anklagar Áili för sin dotters död. Hon dog ju trots allt vid Áilis födsel. Och inte heller tas hon emot med öppna armar i den lilla samebyn. Áili har fördomar mot byborna och byborna har fördomar mot Áili. Bland annat har de åsikter om att hon ska komma dit och kalla sig same utan att vare sig kunna språket eller känna till någonting om den samiska kulturen. Áili tänker tyst för sig själv att hon bara behöver stå ut två år. Sen är hon arton, kan flytta och rå om sig själv.

Men det räcker inte med att Áili känner sig ovälkommen i byn, här finns något annat som påverkar henne. Något oförklarligt. Något magiskt? Hon får plötsliga anfall, märkliga drömmar och en vit varg dyker upp i hennes närhet. Det visar sig att Áilis samiska arv går djupare än vad någon hade kunnat ana. Áili visar sig vara noaidi - nåjd, alltså en person som har kontakt med andevärlden. En av få personer som verkligen välkomnar Áili är hennes gammelfarmor Ráijá och hon får också en vän i Olivia som inte heller är uppvuxen i byn samt den vänlige Valde. De och vargen, som visar sig vara Áilis hjälpande, är de enda som kan stötta Áili när hon nu som nåjd dras in i en flera hundra år gammal konflikt och där Áili är den enda som har makt att stoppa ondskan från att invadera samebyn Idisjärvi.

Charlotte Cederlund har skrivit en rysligt spännande debutbok och jag tycker hemskt mycket om allt jag får veta om det samiska. Det finns knappast många ungdomsböcker som utspelar sig i en samisk miljö (Ann-Helén Laestadius böcker om Agnes är i och för sig ett gott exempel på böcker med samekultur) och för mig som skåning är det snudd på exotiskt.

Middagsmörker är som sagt jättespännande, om än rätt förutsägbar. Och Cederlund går lite för snabbt framåt i händelseutvecklingen tycker jag också. Knappt har Áili kommit till Idisjärvi förrän hon helt accepterat att hon kan se sin döda mamma, slutat sörja sin far och är en fullfjädrad nåjd. Sen är här alldeles för många korrekturfel i texten för att det ska vara ok. Överhuvudtaget hade Charlotte Cederlund behövt en bättre redaktör som också kunnat stryka många floskler och krystade liknelser. Men kan man ha överseende med det språkliga så är Middagsmörker en väldigt spännande och helt ok ungdomsdebut.