The white tiger

Finns att köpa i annan utgåva hos adlibris eller bokus

Min plan var att jag skulle läsa De små tingens gud medan jag var i Kerala. Men då jag inte fick tag på denna i pocket, så har jag fortfarande den till godo (Att Brombergs förlag nu dessutom släppt den i nyutgåva är helt klart en bonus!) Men jag ville läsa något samtida indiskt medan jag var i landet och i en liten bokhandel på flygplatsen i Kochi hittade och fastnade jag istället för Aravind Adigas debutroman The White Tiger.

Den vita tigern, alias Munna, alias Balram Halwai, är ingen mindre än bokens huvudperson och berättare. Som son till en rickshaw-förare, uppvuxen i en mindre by och förutbestämd att som vuxen jobba i en tea shop väljer dock Balram att gå sin egen väg. Han lyckas bli anställd som chaufför till ett förmöget par och blir deras mycket lojale tjänare. Balram är mycket stolt över sitt yrke men med tiden växer en ny insikt fram hos honom som kommer att leda till ännu större förändringar i hans liv.

Inledningen till The White Tiger är otroligt fängslande då vi redan här får veta att Balram slagit ihjäl sin arbetsgivare och i en mailkorrespondens berättar Balram därefter om händelserna som ledde fram till mordet och varför han gjorde det. Det mest intressanta är hur Balram rättfärdigar sina handlingar. För det kunde inte ha slutat på något annat vis. Hans arbetsgivare måste dö för att Balram ska kunna bli den man han vill vara.

Jag älskar tonen, hur Adiga får sin berättelse att vara både väldigt varm och humoristisk samtidigt som det är en väldigt mörk historia som är så spännande att det nästan inte går att sitta still under läsningen. Som en blandning av humor, thriller och deckare. Det är överraskande och mustigt och ger en så väldigt bra och levande bild av kontrasternas Indien. Nu är det ju flera veckor sen jag läste ut The White Tiger, så mitt minne angående romanen är ju inte purfärskt precis. Men en sak är säker: jag gillade den mycket! Otroligt välskriven för en debutroman dessutom. Jag ska helt klart se till att läsa mer av Aravind Adiga!

Under mangoträdet

Läs mer på adlibris eller bokus

Vad passar bättre att ha med sig som reselektyr till Kerala i Indien om inte Under mangoträdet! Under mangoträdet innehåller tre berättelser skrivna av en av Keralas mest omtyckta och lästa författare, Vaikom Muhammad Basheer.

Berättelserna i Under mangoträdet skildrar vardagen i ett Kerala under 1940-1950-talet. Titelnovellen Under mangoträdet handlar om Suhra och Majid som älskar varandra sedan barndomen. Men Majid ger sig iväg på en längre resa. Suhra kan inte vänta på att Majid ska komma tillbaka, även om hon hoppas på det, och när Majid väl återvänder är avståndet mellan dem oåterkalleligt.

Morfar hade en elefant handlar om den unga Kunjupattumma, vars familj lever på minnena av en förlorad storhet (morfar hade minsann en elefant - och då är man viktig!). Familjen är hur som helst mer eller mindre utblottad numera och Kunjupattummas framtid ser mörk ut. Hur ska hennes föräldrar ha råd att gifta bort sin enda dotter?

Sista berättelsen, Pattummas get, är en självbiografisk berättelse om Basheer som återvänder hem till sina stora familj för att få lugn och stillhet, men istället hamnar i ett smärre kaos. Hans släktingar, som tror Basheer är en förmögen man vid det här laget, ser på Basheer som ett familjeöverhuvud och ber honom om hjälp i alla möjliga tänkbara situationer. Och mitt i allt stök som hans familj orsakar kliver Basheers systers get fram och tuggar i sig författarens böcker.

Man upplever mycket av Indiens brokighet i dessa berättelser; det konservativa som samsas med det moderna, de rika och förmögna som lever bredvid de fattiga och olika religioner som går hand i hand med varandra. Under mangoträdet erbjuder miljö- och kulturupplevelser utan att man faktiskt behöver resa just till Indien.

(o)planerat bröllop

I (o)planerat bröllop av Bali Rai får man lära känna Manjit, eller Manny som han föredrar att bli kallad. Manny bor i England under samma tak som sin mamma och pappa och sina två äldre bröder med respektive hustru. Det är punjabisk tradition att en nygift kvinna flyttar in hos maken och Mannys familj håller hårt på de punjabiska, men även på de sikhiska traditionerna.

Manny är den i sin familj som är mest integrerad i den engelska vardagen. Han drömmer om att bli något, göra något med sitt liv, men framför allt vill han ha rätten att själv bestämma vad han ska göra och med vem han ska umgås. Men för Mannys pappa är familjens heder det allra viktigaste. Fadern ogillar Mannys vänner och han tycker att utbildning är slöseri med tid. Istället bör Manny gifta sig och börja jobba så fort skolan är klar så att det blir karl av honom.

Första gången Manny hör sin pappa prata om att Manny ska gifta sig är när han är 13 år. För Manny blir det en chock, även om han egentligen varit väl medveten om faderns planer för honom. Det är bestämt att Manny ska gifta sig när han fyller 17 och det är inget Manny kan göra åt, vad han än säger eller gör. Allt eftersom 17-års dagen närmar sig försöker Manny visa sin familj att han inte behöver dem och att han inte kommer att göra som de säger. Men Mannys handlingar får motsatt effekt och det slutar istället med att han mer eller mindre blir kidnappad till släkten Indien där det är meningen att han ska stanna tills det är dags för bröllop.

Handlingen i (o)planerat bröllop påminner till stora delar om Arkan Asaads Stjärnlösa nätter som jag läste i våras. I båda böckerna vill författarna upplysa om hur svårt det kan vara att överbrygga kultur- och generationsklyftor och att även pojkar kan råka ut för arrangerade äktenskap. Men även om (o)planerat bröllop är långt mer välskriven så fastnade jag inte genast i berättelsen som jag gjorde vad gäller Stjärnlösa nätter. Jag behövde läsa en bra bit in i boken för att känna att jag verkligen var intresserad av att veta hur det skulle gå för Manny, men i rättvisans namn ska jag säga att boken tog sig bra i slutet och blev riktigt spännande. Ett litet minus dock för de många indiska eller punjabiska uttryck som inte alltid översatts, som jag tror många ovana tonårsläsare kan hänga upp sig på.