En äkta häxis

Länk till adlibris och bokus

Beata är en häxa. Det är inte alla som vet, men magi finns på riktigt och Beata samlar på magiska föremål. Hon kallar dem häxisar och de finns överallt bara man vet var man ska leta. Men ibland är det svårt att vara häxa. särskilt när magin rusar i blodet på en och gör så att allt liksom kokar över. Det är då Beata blir så där arg och det kommer ut fula saker ur munnen på henne. Ibland rusar magin också ner i händerna och någon får sig en smäll. Ofta är det klasskompisen Riya som får blodet i Beata att koka över. Riya och Beatas mammor är kompisar och tidigare lekte Beata och Riya, men nu är de dödsfiender. När magin rusar så där mycket så behöver Beata gå ifrån klassrummet och sitta inne på fritids och jobba istället. Det blir lugnast så. 

En dag hittar Beata en annons i en gammal tidning inne på fritids. Där finns ett telefonnummer till häxan Anita, en riktig häxa! Kanske kan häxan Anita hjälpa Beata med att kontrollera sin magi och kanske till och med lära henne några trollformler? Beata skulle verkligen behöva några bra trollformler som kan få Riya att försvinna från klassen eller ännu hellre ge hennes mamma ett jobb. Anita ger Beata en massa bra tips och till en början verkar det faktiskt som att magin funkar. Men sen kommer mammas telefonräkning.

En äkta häxis av Ellen Greider är en himla bra bok om känslor och att vara någon som inte riktigt passar in i mallen. Greiders illustrationer förstärker gestaltningen av Beatas känslor och skapar humor kring en inte helt lättsam handling.

Stellan och vargväskan

länk till adlibris och bokus

Att vara sex år. Då är man ändå rätt så stor. Och man vet väldigt många saker. Men trots det kan det ändå bli väldigt mycket fel ibland. För när man är sex år så är man trots allt inte riktigt så stor som man kanske känner sig. 

Stellan har precis fyllt sex år. Han bor med sina mammor, sin lillebror Pim och storebror Pelle. Inne i badrummet bor Gullegris, Pelles hamster. Det Stellan önskar sig mest av allt är en egen katt, men på grund av Gullegris går det inte att ha en katt, och det är så orättvist! När frustrationen blir för stor, oavsett det gäller orättvisor, dumma syskon eller byxor med fjärilar på, så springer Stellan upp på vinden och skriker ut sin ilska i vargväskan.  Det är en lurvig väska som man kan skrika in i hur högt som helst bara man är snabb att stänga den igen om sig så att inte ilskan släpps ut igen. Där uppe på vinden hittar Stellan också en fjäril som han döper till Ejdeltofs. Kanske kan Ejdeltofs bli Stellans hemliga husdjur?

Stellan och vargväskan är en otroligt charmig och varm vardagsberättelse om att vara just sex år, känna sig stor men ändå inte riktigt kunna hantera världen runt omkring och alla sina känslor och tankar. Helena Hedlund skriver inkännande och Stellan är verkligen skickligt karaktäriserad. En riktigt fin och bra högläsningsbok med både djup och humor som passar utmärkt för 5-7-åringar.

Mitt liv som KING

länk till adlibris och bokus

Mitt liv som king är en humörhöjande och rätt lättläst bok om en helt vanlig mellanstadiekille med ganska så gott självförtroende. I nio kapitel som kan läsas helt fristående får vi följa huvudpersonen i vardagliga situationer samt kanske lite mindre vardagliga livsepisoder. Det är allt från att hålla en presentation i skolan, vara en schysst kompis, att äntligen få sätta klassens översittare på plats till att en älskad farfar går bort. Varje kapitel har sitt eget känsloläge; nervositet, kärlek, sorg, oövervinnlighet och det är så fint att läsa en bok som riktar sig till killar och där känslor på sätt och vis står i fokus. 

Språket är lättläst och man kommer snabbt in i berättelserna. Mitt liv som king av Annelis Johnsson är en bok om livet som kan bjuda många killar i skolåldern på igenkänning.

Den fasansfulla sagan om Lilla Hen

Vad jag älskar Lena Ollmarks och Per Gustavssons skräckisar Den förskräckliga berättelsen om Lilla Hon
och Den hiskeliga berättelsen om Lilla Han! Och nu har jag också läst Den fasansfulla sagan om Lilla Hen! 

Länk till adlibris och bokus

När Lilla Hen var liten var hen ofta arg. Hen fick utbrott för att maten var äcklig, för att filmen hen såg slutade på fel sätt, för att det gjorde ont att borsta håret. Allt möjligt kunde få Lilla Hen att slåss, sparkas och skrikas. När Lilla Hen blev arg visste Lilla Hens mamma och pappa inte riktigt vad de skulle ta sig till och till slut hotade de med att skicka Lilla Hen på uppfostringsanstalt om Lilla Hen inte slutade att vara så arg. För hemma hos Lilla Hen bråkade man inte. Helst skulle man le och vara glad hela tiden. Och lyssna på julmusik. För det blir man på gott humör av. 

Så Lilla Hen, som inte ville bli ivägskickad, slutade att vara arg. Istället ansträngde sig Lilla Hen att alltid le, även om hen slog sig och till och med om mamma dödade en spindel eller skalbagge som var det bästa Lilla Hen visste. Men om nätterna började det komma ett monster till Lilla Hen. Monstret var alltid jätteargt och snart kom det inte bara till Lilla Hen om nätterna. Ibland besökte det även hen om dagarna och då tuppade alltid Lilla Hen av av ren skär skräck. Mamma och pappa säger att det inte finns några monster och Lilla hen får till och med besöka doktorn, men inget hjälper mot monstret som blir större och argare för varje gång. Snart hotar det att ta Lilla Hens lillebror också.

Jag tycker verkligen att det här är ett genialt sätt att skriva om ilska på och förklä berättelsen till en skräcksaga. Yngre läsare må läsa boken som en skräckhistoria, men en vuxen läsare kan inte undgå allegorin. Lysande!

Anrop från inre rymden

Länk till adlibris och bokus

Elin Nilssons Anrop från inre rymden består av åtta noveller och handlar om vitt skilda saker som vänskap, kärlek, familj och tar upp glädjeämnen, sorg, ilska och många andra känslor som kan vara förvirrande, tydliga, angenäma eller jobbiga.

Varje novell har olika huvudpersoner men alla är skrivna ur ett jagperspektiv, vilket ger en hög närvarokänsla. Det är i mångt och mycket vardagssituationer som lyfts fram, nästan som att vi får en ögonblicksbild ur huvudpersonernas liv. Och gemensamt för novellerna är att de tar upp mycket av huvudpersonens inre tankar och grubblerier. Det handlar om killen man är kär i som man vet redan har en flickvän, bästisen som slutat höra av sig, syskonet som är annorlunda.

Jag tänker att novellerna passar utmärkt från tolv år cirka, då när man är på väg in i tonåren, då när enkla saker inte längre är lika enkla eller självklara längre. Som vem man egentligen är kompis med, vad andra tycker, vilket ansvar man själv har och mycket mycket annat. Jag tänker också vilket fantastisk bra material dessa noveller utgör för att samtala kring känslor, svåra beslut och dilemman.

God jul, Lilla Lök

Finns hos bokus och adlibris

God jul, Lilla Lök är förra årets julkalenderbok. Alltså en bok med tjugofem kapitel som kan läsas ett om dagen till och med juldagen. Det är Frida Nilsson (gillar!) och Maria Nilsson Thore (gillar!) som ligger bakom denna fina berättelse.

Lilla Lök är sex år och går i nollan. Han bor med sin mamma och nu när julen nalkas är det dags att börja fundera på vad han önskar sig i julklapp. Lilla Löks (självklart heter han inte Lilla Lök, hans riktiga namn är Stig, men hans mamma tyckte han såg ut som en liten lök när han var liten och därför kallas han så) högsta önskan den här julen är att få en cykel. Och en pappa. Men cyklar är för dyrt säger mamma, och pappor kan man inte önska i julklapp.

Lilla Löks mamma har gång på gång förklarat att hon bara träffade Lilla Löks pappa en gång och att hon inte vet vem han är och att hon inte heller bryr sig om vem han är, men att hon är så himmelskt glad över att hon har Lilla Lök. Men mammas förklaringar hjälper liksom inte när man hela tiden går och undrar vem som är ens pappa och fantiserar om hur det ska vara när man träffar honom. Och det hjälper absolut inte när de andra i klassen undrar och frågar så att Lilla Lök blir helt arg och frustrerad och skriker att han visst har en pappa! En hemlig! Nä, för då börjar de istället fundera över vem som är den hemliga pappan. Kan det vara bydåren Karl? Han som Lille Lök precis börjat lära känna. Han som alla tror kan hypnotisera höns till att gå baklänges.

Frida Nilsson visar återigen hur bra hon är på att gestalta känslor hos barn. God jul, Lilla Lök är en jättefin historia om familj och gemenskap, känslor, vänner och att vara annorlunda som kommer att väcka många tankar och känslor. Just att Nilsson lyfter det här med att inte ha råd med allt gillar jag särskilt. Det är inte så himla ofta man läser om föräldrar med ansträngd ekonomi i barnböcker. Jag gillar God jul, Lilla Lök väldigt mycket, här finns mycket som man kan prata om när man läser boken tillsammans med ett barn. Men så värst julig tycker jag inte att den är. Alltså, jo, budskapet är superjuligt, men jag hade ändå hellre velat ha lite mer tomtetro och sånt i den här typen av bok som ska läsas varje dag som en nedräkning till julafton. God jul, Lilla Lök står sig å andra sidan som en bok att läsa flera gånger under året. Och det är positivt.

Älskade Dunne!

Rose Lagercrantz böcker om Dunne med sina fantastiska uttrycksfulla illustrationer av Eva Eriksson är något av det bästa som getts ut på barnboksmarknaden på senare år och som riktar sig till lågstadiebarn. Kombinationen med många illustrationer och inte så mycket text (fast jag tycker de två senaste böckerna fått lite större textmängd) satt med stort typsnitt samt en historia med stor igenkänning för målgruppen är helt suverän! I alla fall för de som gillar att läsa om vardagsliv, känslor och vanliga händelser (alla ungar gillar faktiskt inte fantasy och action). Och de är lika underbara att läsa som vuxen. Inte minst för att man riktigt kan minnas och känna allt det där som man själv kände när man var en liten ettagluttare. Minns hur det var att ha en riktig bästis! Minns hur mycket man tyckte om fröken, även om hon kunde vara lite sträng ibland. Och minns hur ledsen man kunde bli när någon i skolan var dum mot en.

Finns på adlibris och bokus

I tredje boken om Dunne, Sist jag var som lyckligast, närmar sig skolavslutningen. Dunne och mormor har varit och köpt klänning och nya skor. I klassen håller man på att avsluta allt man hållit på med under året och Dunne har bara kvar att avsluta boken om sig själv, Mitt lyckliga liv, när hon blir utkallad i kapprummet av fröken. Det har hänt något hemskt. Fröken berättar att idag kommer Dunnes mormor att hämta henne efter skolan för Dunnes pappa har blivit påkörd av en bil och har hamnat på sjukhus. Med ens försvinner all lycka från Dunne. Hon vet inte vad hon ska göra eller säga, så hon blir bara helt tyst. Det går inte att tänka bort det förfärliga. För tänk om pappa inte vaknar igen. Dunne får följa med till sjukhuset och får se pappa i sjuksängen med slangar och bandage och det är så hemskt!

Finns hos adlibris och bokus

Men pappa vaknar som tur är, men han kommer att få ligga på sjukhuset i flera månader. Men det gör inget, för när pappa har vaknat så kan Dunne förmå sig att känna glädje och lycka igen. Och hon kan se fram emot att tillbringa sommarlovet med bästisen Ella Frida på hennes sommarö i skärgården, som nästa bok, Livet enligt Dunne, handlar om. Tillsammans badar de (minst fem gånger) varje dag, spanar på älgar och örnar och säljer kaffe och bullar till alla nyanlända sommargäster. Och varje kväll kan hon prata med pappa på telefon. Och när han plötsligt kommer på överraskningsbesök så blir Dunne så klart jätteglad, men hon blir inte glad när pappa har med sig en annan överraskning. För det är något de inte kommit överens om.

Kommer i april!

Åh, Dunne, vad du får mig på gott humör! Dunne-böckerna är förvisso fullsprängda med allvarligheter, som dessutom gör böckerna till guldgruvor att sitta och läsa tillsammans med ett barn för att sedan prata om, men glada Dunne klarar av att ta sig igenom det svåra och kan sen se bortom dessa svåra stunder och fortsätta vara världens lyckligaste unge. Jag vill bara läsa mer om dig, Dunne, och ditt lyckliga liv. Och faktiskt så får jag det! I vår kommer femte boken om Dunne. Vi ses när vi ses heter den och förväntas komma i april. Gissa om jag ska läsa den!

Önskestjärnan

Läs mer på adlibris eller bokus

Hur länge som helst har jag nu velat läsa Ingelin Angerborns Önskestjärnan. Visst ser den vintrig, mysig och lite sådär magisk ut? Jag tänkte mig att detta skulle vara som en lågstadievariant av de typiska Angerbornska böckerna med magisk realism. Det var det inte! Önskestjärnan var inte alls som jag tänkt mig och jag hade allra minst föreställt mig att det här skulle vara en absurt rolig bok!

Astrid har bråkat med sin bästa kompis Vera. Det sades en massa elaka saker och även om det kändes bra att säga allt det där dumma precis där och då så kändes det precis lika hemskt alldeles precis efteråt när allt det där dumma var sagt. Och nu är det liksom för sent och det dåliga samvetet ligger och maler som en tung sten i magen. Att sen mamma kommer och tjatar om mjölken som Astrid glömde köpa gör ingenting bättre och Astrid känner sig eländigare än eländigast. Tänk vad skönt det skulle vara om hon kunde få vara någon annan istället. Vara någon som är omtyckt och älskad och som ingen tjatar eller är dum mot.

Nya upplagan med ny framsida

När Astrid en stund senare är ute med sin mamma för att handla stannar de för att titta på stjärnorna. Det är en sån där gnistrande stjärnklar kväll och plötsligt ser de en fallande stjärna! Och när man ser en fallande stjärna får man ju önska sig något. Astrid som fortfarande känner sig låg efter eftermiddagens allt bråk önskar att hon var någon älskad och omtyckt. Tänk till exempel att få vara en... hund. Det önskar sig Astrid!

Tyvärr, för Astrid, är det nu faktiskt så att önskan slår in. Ingen verkar sakna flickebarnet Astrid, och Astrid får istället finna sig i en vardag som hunden Astrid. Och det är inte helt lätt att ställa om sig från människa till att vara hund. Ta bara maten till exempel. Hur kul och gott är det att knapra torra kulor torrfoder vareviga dag, eller att aldrig få sitta i soffan. Och det här med att gå på toaletten, sen. Glöm att Astrid tänker kissa utomhus när alla kan se. Men det är inte heller helt enkelt för en hund att klättra upp på toalettstolen.

Astrid vet inte vad hon ska ta sig till för att bli sitt vanliga jag igen. Men hon vet att det är bråttom, sakta börjar nämligen vartenda mänskligt drag som finns inom hennes hundkropp att försvinna och snart har hon kanske glömt bort vem hon egentligen är!

Även om Önskestjärnan nu inte var som jag tänkt mig, så gillade jag den skarpt. Den är faktiskt riktigt, riktigt rolig. Nyligen gavs boken ut igen med ett nytt omslag, men även detta tycker jag är lite missvisande i förhållande till innehållet. Det antyder fortfarande mer magisk och mörk stämning än vad man faktiskt får. Eller är det bara jag som tycker så?

Lite mer än en kram

Läs mer på adlibris eller bokus

Jag har inte läst någon av Hans-Eric Hellbergs Puss eller Kram-böcker, men förstår jag saken rätt så är Mårten Melins Lite mer än en kram något av en uppdaterad version av Hellbergs böcker. Och med tanke på att Hellbergs böcker kom ut under tidigt 1970-tal, så kan det ju tyckas vara mer än hög tid för något nytt.(Självklart har det sedan 70-talet kommit ut andra böcker för unga som handlar om sex, men dessa tenderar att vända sig till en något äldre tonårsmålgrupp)

Har du, precis som jag, inte heller läst Hellbergs böcker? Då bör jag kanske förtydliga att vi snackar ungdomsroman för lägre tonåren som handlar om hångel, onani, sex och snuskiga fantasier. Typ allt det där som man ofta tänker väldigt väldigt mycket på under puberteten. Och som kan vara väldigt rysligt mycket pinsamt att prata om i den åldern, hur nyfiken man än är! Och att som vuxen prata med barn om sexualitet kan minsann vara minst lika jobbigt. Så just därför är det bra att Melin vågar prata och berätta om det i sin bok. Och dessutom väver in en massa olika funderingar kring sexualitet, kärlek, känslor, porr, är-jag-normal-tankar, som gör berättelsen så mycket mer nyanserad. Att därför säga att detta inte är nåt annat än en sex-bok för unga är rätt så grovhugget. Visst finns här några väldigt explicita scener (som i varje fall jag skruvade lite besvärat på mig åt), men Lite mer än en kram är mycket mer än så.

Så vad handlar den här boken om då? Jo, sommaren innan sjuan drar Mannes två år äldre syster Moa med sig nya klasskamraten Amanda hem. Manne kan inte fatta att Amanda tycker att han är söt. Hon är ju både skitsnygg OCH två år äldre. På Amandas initiativ börjar de båda att träffas i smyg och tillsammans med Amanda får Manne prova sådant han tidigare bara drömt om. Men när de blir påkomna så slutar drömmen mer eller mindre i en katastrof och såväl rykten som hjärtan krossas.

Jag lyssnade på Mårten Melin under ett kort monterprogram på Bokmässan när han pratade om just Lite mer än en kram. Melin lovade då att det skulle komma en fortsättning, något i alla fall jag ser fram emot.

Värsta brorsan

Läs mer på bokus eller adlibris

Värsta brorsan är Cilla Naumanns första bok om Tom. Jag har tidigare läst både Kulor i hjärtat och  62 dagar, som handlar om Tom något eller några år senare och efter att nu ha läst Värsta brorsan så blir jag så himla sugen på att läsa om dessa. Och äntligen läsa Springa med åror och 17 timmar härifrån, som förvisso mellanlandat här hemma, men som jag desvärre inte hunnit med att läsa. 17 timmar härifrån kom ut tidigare i år och handlar om en ännu äldre Tom medan Springa med åror, som Augustnominerades härom året, utspelar sig innan Tom ens var född.

Tom är lillkillen i familjen. Yngst. Men han och hans tre år äldre bror, Erik, har alltid gjort saker tillsammans. Tom har hängt med Erik och hans kompisar, hemma och i sommarstugan. Det har aldrig varit något konstigt med det. Inte förrän den här sommaren när Erik och Ville bara snackar moppar och om nästa sommar då de fyllt femton och själva kommer att ha moppe. Det är nu Tom börjar inse att hans bror håller på att växa ifrån honom. Att han själv befinner sig många år efter och aldrig kommer att hinna ikapp. Han kommer själv inte att kunna köra moppe förrän Erik för länge sen tröttnat på det. Och insikten om att vara yngst gör Tom så fruktansvärt arg! Och det är mycket annat som gör honom upprörd under hösten och vintern. Det är plötsligt så svårt att kontrollera sin ilska.

Puberteten och om att bli och vara tonåring, det skrivs det ju mycket om. Om alla känslor som sitter utanpå, självupptagenheten, jobbiga föräldrar och kompisar. Men förpuberteten och hur jobbig den var, hade jag nästan helt glömt bort innan jag läste Värsta brorsan. Men vad jag känner igen det (speciellt då jag själv är lillasyster)! Förpuberteten, eller den så kallade tweenies-åldern, känns som en kortare period i livet än tonåren, men frågan är om inte denna period i livet är minst lika jobbig som tonåren. Då när man inte förstod sina känslor.

Naumann skriver så väldigt bra och inkännande om hur jobbigt det kan vara att växa upp. Och, som sagt, jag blir så himla sugen på att läsa mer om Tom och hans familj.

Tina och Zlatan

Läs mer på adlibris eller bokus

När tvåan börjar kommer det en ny kille till Tinas klass. Andy heter han och han är inte alls som de andra killarna i klassen. Tina vill jättegärna bli kompis med honom. Men det vill alla andra också.

Andys största intresse är fotboll och givetvis heter hans största idol Zlatan. Andy har allt med Zlatan; Zlatanryggsäck, Zlatantröjor, Zlatanpennor och Zlatanpennfodral och flera hundra bilder av Zlatan. Men han har inte Zlatans autograf och det skulle ju faktiskt Tina kunna hjälpa till med att fixa för hennes pappa är sportjournalist och brukar intervjua olika idrottsstjärnor. Alltså berättar Tina för Andy att hon kan skaffa Zlatans autograf och Andy blir så klart superglad och Tina blir supernöjd med att kunna göra Andy glad.

Men hade det varit så enkelt så hade det här knappast blivit någon intressant bok. Det visar sig att Tinas pappa bytt jobb för att slippa alla resor han måste göra för att intervjua alla idrottsstjärnor. Det finns inte en chans att han kan fixa autografen nu.

Tina vågar inte berätta i skolan att hon inte kommer att kunna leverera - Andy kommer aldrig att förlåta henne. Så istället bestämmer hon sig för att sluta skolan.

Ann-Kristin Lundmark fångar Tinas känslor väl. Jag förstår precis hur hon känner sig och minns själv den brännande skammen och rädslan som kunde sänka en totalt om man gjort bort sig på nåt sätt eller om man råkat göra nåt som andra inte tyckte var ok. Något jag däremot inte vet om jag köper är Tinas otroligt snälla och förstående föräldrar som låter Tina vara hemma en hel vecka från skolan för att hon är ledsen. Det är givetvis jättefint att de tar Tinas känslor på så stort allvar, men det blir liksom mindre förståeligt när Tina inte vill berätta varför hon är ledsen och föräldrarna ändå bara rakt av låter Tina stanna hemma. Så istället för att gå till skolan får Tina vara hemma hos snälla mormor, som lyckas lirka ur Tina varför hon är så ledsen och trösta med berättelser om sådant hon själv ångrade eller skämdes för när hon var liten.

Jag gillar Lundmarks inkännande beskrivning av hur en, för en vuxen person, bagatellartad grej, för en åttaåring kan bli en väldigt väldigt stor sak. Och tänk vad fint det vore om alla vuxna visade så stor förståelse och respekt för sina barns känslor! För en vuxen läsare skulle man kunna läsa in ett budskap om att ta små människors känslor på allvar, oavsett bakomliggande anledning. Och för en yngre läsare kan insikten bli att sätta perspektiv på sina känslor och att man ibland kanske gör en höna av en fjäder.

Författaren, Ann-Kristin Lundmark arbetar till vardags som psykoterapeut. Tina och Zlatan är hennes debutbok.